Invigningstalen handlade mycket om vad som kan göras med små medel om vilja och engagemang finns. Utveckling och framåtskridande är beroende av risktagande.  

Nu har ”vårdcentralen” varit igång i fem månader. Operationsavdelningen och tandläkarkliniken har ännu inte kunnat startas upp eftersom vissa kompletteringar av utrustning först måste göras som det ännu inte finns pengar till.

Kliniken är en tillgång för människorna i stadsdelen Zignoghin. Det är inte vana vid att ha en vårdcentral så nära inpå som dessutom har avgifter för vård som är de lägsta i staden. Det är en stor utmaning för ledningen av kliniken att få ekonomin att gå ihop. Hittills har ECLA som är den organisation som är ansvarig för verksamheten, behövt skjuta till medel varje månad för att alla utgifter ska kunna betalas. Trots det finns en övertygelse om att projekt ska fungera.

Som fadder är du med och bidrar till Yennenga Progress förskolearbete i Nakamtenga, Burkina Faso.

Förskolan har nu 70 barn i åldrarna 4 – 7 år, Barnen är uppdelade i 3 grupper. Skolan ligger på landsbygden ca 4 mil från huvudstaden Ouagadougou. Föräldrarna till barnen arbetar alla med småjordbruk och har själva inte möjlighet att betala hela kostnaden för barnens skolgång. Det är därför din insats är värdefull och så nödvändig.

Månadskostnaden för ett barn är 150 kr.  För det får barnet undervisning, det skolmaterial det behöver, ett lagat mål mat varje dag och frukt.

För 150 kr i månaden byggs framtiden.    

Skolan arbetar ständigt med att öka föräldrarnas engagemang. Vi genomför projekt i och runt byn Nakamtenga som kommer hela samhället till godo,

 bland annat genom utbildningar som rör hälsa, hygien och samhällskunskap.  

När du har tagit beslutet att bli fadder kan du ta kontakt med din bank och be om att 150 kronor, eller den summa du själv bestämmer, automatiskt dras från ditt konto varje månad och sätts in på konto 6901-666 876 452 (Handelsbanken) eller bankgiro 452-8550. Märk överföringen med ditt namn.

Som fadder är du med och bidrar till Yennenga Progress förskolearbete i Nakamtenga, Burkina Faso.

Förskolan har nu 70 barn i åldrarna 4 – 7 år, Barnen är uppdelade i 3 grupper. Skolan ligger på landsbygden ca 4 mil från huvudstaden Ouagadougou. Föräldrarna till barnen arbetar alla med småjordbruk och har själva inte möjlighet att betala hela kostnaden för barnens skolgång. Det är därför din insats är värdefull och så nödvändig.

Månadskostnaden för ett barn är 150 kr.  För det får barnet undervisning, det skolmaterial det behöver, ett lagat mål mat varje dag och frukt.

För 150 kr i månaden byggs framtiden.

Skolan arbetar ständigt med att öka föräldrarnas engagemang. Vi genomför projekt i och runt byn Nakamtenga som kommer hela samhället till godo,

bland annat genom utbildningar som rör hälsa, hygien och samhällskunskap.

När du har tagit beslutet att bli fadder kan du ta kontakt med din bank och be om att 150 kronor, eller den summa du själv bestämmer, automatiskt dras från ditt konto varje månad och sätts in på konto 6901-666 876 452 (Handelsbanken) eller bankgiro 452-8550. Märk överföringen med ditt namn.

Temaperioden avslutades med solidaritetskonsert på Världskulturmuseet.

Dr Mukweges korta tack till Håkan Svennerstål och hans gäster på Grand Hotell:

“Alla här närvarande vet vad som försig går. Jag höjer min röst för att ge röst åt dem som inte har någon röst. Ert engagemang är ett sätt krossa tystnaden, att krossa likgiltigheten. Att dö likgiltig är den värsta döden. Alla har möjlighet att påverka. Att inte agera är också att agera – det är att acceptera. Jag vet att er närvaro här ikväll är ett sätt att manifestera att ni INTE accepterar det brutala våld dessa människor utsätts för. Ert engagemang stärker mig, stärker dem som utsätts för övergreppen och vårt arbete för förändring. Ni har alla positioner att verkställa sann förändring. Jag känner mig hedrad och oerhört varm om hjärtat för att ni delat denna kväll med mig och visat ert engagemang. Stort tack.”

Jag ber er se chansen och ta den.

Dr Mukwege, överläkaren vid Panzisjukhuset i Kongo Kinshasa, har vigt sitt liv åt att kämpa för och hjälpa kvinnor som utsättes för våld i krigets spår, tilldelades i december förra året, FN:s pris för mänskliga rättigheter.  Tidigare mottagare av detta pris är bl. a Nelson Mandela, Martin L. King, Jimmy Carter och Eleanor Roosevelt. I januari var Dr Mukwege i Sverige och mottog Olof Palme priset med motiveringen:

”Olof Palme priset 2008 går till Dr. Denis Mukwege för hans arbete för fred och mänskliga rättigheter i Demokratiska Republiken Kongo (DRC), ett av världens mest konfliktdrabbade länder. I en region där människans mest brutala sidor kommer till uttryck i våldet mot kvinnor och dess omfattning nått ofattbara nivåer har Dr Denis Mukwege gjort det till sin livsuppgift att enträget kämpa i motsatt riktning. Panzisjukhuset, som Dr Mukwege grundade och driver, tjänar på ett föredömligt sätt freden, förståelsen och solidariteten genom verksamheten för de kvinnor som är konfliktens mest utsatta offer. Hans arbete förtjänar uppmärksamhet världen över som ett beundransvärt exempel på vad mod, ihärdighet och bärande hopp kan åstadkomma för mänskliga rättigheter och värdighet i en tid då dessa värden tycks vara som mest avlägsna.”

Dr Mukwege säger själv att priset även är till alla dessa kvinnor han arbetar med.

”Det är deras mod som ger mig drivkraft att arbeta vidare.”

Han skulle ha kunnat stanna i Frankrike, där han är utbildad, haft goda inkomster, haft sina barn i bra skolor i trygghet och levt ett bekvämt liv. Istället valde han att återvända med sin familj till ett krigshärjat Kongo Kinshasa. Fast själv kallar han det inte ett val. Han menar att eftersom han visste vilka behov som fanns, så kunde han inte göra annorlunda.

Våldtäkter som massförstörelsevapen, en långsam men effektiv strategi för att förgöra ett helt folk, är en välkänd metod, men ändå något världens beslutsfattare inte tar tag i! De livsöden Dr Mukwege kan berätta om, och hans eget, är förkrossande. Trots detta inger möte med Dr Mukwege hopp och framtidstro. Förutom att vara en skicklig kirurg är han en ledar­personlig­het som fått världen att öppna ögonen för ett svårt ämne. En man som minst sagt vet vad krishantering innebär och kan arbeta under hög press. Han är hängiven sin uppgift oavsett om det så handlar om att hålla ett anförande i FN eller hålla en patient i handen. Det är människor som Dr Mukwege som förändrar världen!

Uirapuru, Youth Empowerment Program syftar till att inspirera kreativitet, självkänsla och medvetenhet om sociala och miljörelaterade frågor hos socialt utsatta ungdomar i Brasilien. Uirapuru är ett utbildningsprogram, där motiverade ungdomar genom intervjuer och audition väljs ut att delta i en sexmånadersutbildning, uppdelad i en rad helg-workshops. Utbildningen avslutas med genomförandet av en konsert, under de årliga karnivalfestiviteterna.

Dessa ungdomar lever i ekologiskt känsliga och ekonomiskt underutvecklade områden. Genom att utföra olika typer av kreativa arbeten i grupp, med musiken som enande faktor ges ungdomarna utbildning inom många grundläggande områden.

Genom att använda musik som inspirationskälla, låta ungdomarna skapa musik, och lära sig att själva producera och få utlopp för sin kreativitet, tar vi oss också an de stora frågor, som har avgörande betydelse i ungdomarnas liv. Ungdomarna ges både teori och praktiska erfarenheter att ta sig an frågeställningar så som mänskliga rättigheter, sex och samlevnad, genus och jämställdhet, men också entreprenörskap, ekonomi, och ledarskap.

Utbildningen hålls i Terra Unas eko-by, som ligger i utkanten av ett stort naturreservat. Ungdomarna ges därför också möjlighet att delta aktivt i det dagliga livet, ges baskunskaper runt ekologisk hållbarhet, den lokala miljön, och Non Violent Communication.

Programmet förbereder ungdomarna för att arbeta på ett socialt och ekologiskt sätt med ekoturism och andra alternativa inkomstkällor som alternativ till att flytta till storstädernas slumområden. Genom kontakten med nya idéer och metoder ges deltagarna verktyg att förändra sin hembyggd och bidra till positiv utveckling samt se större globala sammanhang. Musikstudierna sätter ungdomarna i kontakt med sina kulturella rötter och skapar gemenskap och engagemang.

Huvudfokus ligger i att det övergripande innehållet i utbildningen är en metod för att förebygga sociala problem och skapa en levande landsbygd.

Enligt FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter och i FNs barnkonvention erkänns…

• barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall de särskilt göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla.
• undervisningen ska syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka respekten för människors grundläggande fri-och rättigheter. Undervisningen ska främja förståelse, tolerans och vänskap mellan nationer, rasgrupper och religiösa grupper…

Dessa deklarationer och goda intentioner är långt ifrån verklighet för miljontals barn och ungdomar i stora delar av världen. All hållbar utveckling bygger på att människor har grundläggande kunskaper om sitt egen lokala sammanhang och hur detta hänger samman med samhället och världen i stort. Om inte deklarationerna fylls med verklig substans blir de bara ord.

För Eva Karlsson, pedagog, har frågan om allas rätt till utbildning blivit en drivkraft i livet. Eva har i 35 år arbetat med utbildningsfrågor på alla tänkbara sätt. Med en förskollärar-utbildning med individen i centrum som pedagogisk grund, har Eva under sitt yrkesliv arbetat både med utbildning av barn, ungdomar och vuxna. Arbetsplatserna har skiftat både vad gäller skolnivå, mellan åldergrupper, språk och nationaliteter, men också mellan olika länder.

I olika länder i Afrika, både i södra delarna, central- och västafrika, har Eva Karlsson arbetat både på programnivå, dvs med strategiskt arbete för utbildningsfrågor regionalt, och på verksamhetsnivå med skolor, kvinnogrupper, yrkesutbildningar. Även under mellanåren i Sverige har hennes verksamhetsoråden skiftat mellan förskolor, lågstadieundervisning, slöjdlärare, med barn med särskilda behov och introduktionsklasser för asylsökande barn; allt som en källa för inspiration och erfarenhetsbyggande.

I de olika utbildningssammanhang där Eva Karlsson har blivit engagerad, har sällan funnits några färdiga mallar och mönster att följa. Det grundläggande i varje uppgift har varit att utifrån elevernas förutsättningar och sammanhang, hitta pedagogiska metoder som fungerar.

Tillsammans med kvinnogruppen i byn Nakamtenga i Burkina Faso har Eva Karlsson, utvecklat och i form av ett pilotprojekt, byggt upp en av de första förskolorna för landsbygdsbarn i landet. Detta paralellet med en förskollärarutbilning. Projektet har väckt stort intresse både nationellt och bland internationella gäster. För de framgångar projektet visat både vad gäller barnen som gått förskolan, och för de ”ringar på vatten”- effekter projektet fått,  har Eva Karlsson, av Burkina Fasos President Blaise Compaore, tilldelats en nationell förtjänstorden, Chevalier de l’ordre de Mérite.

Ansvarig för verksamheten är ECLA (Être comme les autres) som är en lokal utvecklings-organisation som sedan början på 1990-talet arbetat med att ge stöd till unga marginaliserade ungdomar i stad och på landsbygd. Den viktigaste målgruppen för ECLA är fysiskt handikappade ungdomar men också ungdomar som av andra skäl är socialt åsidosatta. ECLA har en inriktning på att ge ungdomarna praktisk utbildning samt hjälpa dem att starta olika former av inkomstgenererande aktiviteter så att de kan skaffa sig en egen försörjning. ECLA har dessutom inriktat sin verksamhet mot rehabilitering och på att hitta olika former för att underlätta för fattiga människor att få tillgång till billigare mediciner, sjukvård och behandling.  Man har därför startat och framgångsrikt driver apotek för generisk medicin samt vårdcentraler.

Sedan 2004 har ECLA haft en ambition att vilja utöka den verksamhet som redan finns i deras vårdcentral Porte Ouverte i Ouagadougo. Tanken var att komplettera verksamheten vid vårdcentralen med ett  kvarterssjukhus som förutom att fungera som en ordinär vårdcentral, också ska ha en mindre operationsavdelning för att i första hand hjälpa och bistå kvinnor som har besvär på grund av omskärelse, som är ett stort och utbrett problem i Burkina Faso. Grundtanken är att avgifterna ska hållas så låga som möjligt för att ge fattiga människor möjlighet till adekvat behandling och vård. På kliniken ska också finnas ett laboratorium och apotek.

I samarbete med Yenenga Progress, har en fastighet ställts till sjukhusets förfogande. Fastigheten har sedan 2005 omdisponerats för att passa sjukhusverksamheten. Region-sjukhuset i Borås, Gävle lasarett, Tandläkarhögskolan i Göteborg och Erikshjälpen har bidragit med nödvändig utrustning samt varit behjälplig med installation av utrustningen.

Projektets målgrupp generellt, är invånarna i huvudstaden Ouagadougous ytterområden. Ytterkvarter bebos av människor som lever i mycket knappa förhållanden och som har mycket små ekonomiska möjligheter att betala för sjukvård. Specifikt erbjuder kvarterssjukhuset fattiga kvinnor och flickor i området att få gynekologisk vård och behandling som de annars inte har tillgång till.

Den myndighet som är ansvarig för hälso- och sjukvård i Burkina Faso ställer sig positiv till privata initiativ som ligger i linje med den politik som förs för att stärka tillgängligheten till hälso- och sjukvård för den stora bredden av medborgare i landet. Myndigheten har formellt gett tillstånd till verksamheten vid Centre Medical ECLA.