Vi skulle lösa relativt många samhällsproblem om vi lyckades lösa just denna knut

Den 17 april 2024 genomförde Yennenga Progress ett seminarium för att belysa frågorna kring våld i nära relationer. Sammankomsten var en del i en serie av seminarier och utbildningar som Yennenga Progress genomför under året för att öka kunskap och medvetenhet om vilka lagar och regler som finns i landet för att ge riktlinjer för ett samhällsanvarigt beteende hos befolkningen.

Seminariet samlade ett 40-tal deltagare från byn med omnejd. Även detta seminarium leddes av Mme Sawadogo Edith som är jurist och expert inom frågor som rör mänskliga rättigheter och samlevnad. Vi tar till oss lärdomen där, precis som vi redan lärt oss när vi gjort liknande i Sverige, att det inte går att sätta en rubrik om mäns våld mot kvinnor och hoppas att rummet fylls, i synnerhet inte av män om de inte är medarrangörer eller är där i rollen som anställd. Är mäns våld mot kvinnor en kvinnofråga? Tja konsekvenserna blir ju väldigt påtagliga för kvinnor och de barn som finns runt eller själva också är våldsutsatta. Men om vi tittar samhällsekonomiskt är det en katastrof och om vi tittar på mäns psykiska hälsa och mentala utveckling så ser vi enorm problematik, även om det inte är lika synligt som blåtiror eller effekter av våld och hot.

I Burkina Faso, är våld i nära relationer ett utbrett och allvarligt problem. Det omfattar fysisk misshandel, sexuellt våld, psykiskt lidande och ekonomisk kontroll. Många kvinnor och barn lider av denna form av våld, men det rapporteras ofta inte på grund av sociala tabun och rädsla för repressalier, eller att det helt enkelt normativt är accepterat att ”fostra” både sin fru och sina barn med våld. Brister i relevant lagstiftningen eller tolkning av densamma utifrån traditionella normer samt bristande tillgång till fungerande rättvisa förvärrar situationen. Dessutom finns det begränsade resurser för stöd och skydd för offren. Denna situation skapar en cykel av tyst lidande och straffrihet som är svår att bryta.

Den aktuella situationen med ett stort antal internflyktingar i landet, orsakad av de våldsamma terroristattacker som förekommer sedan flera år tillbaka, har ytterligare försvårat situationen för kvinnor i detta hänseende. Det uppgavs av ca 90% av kvinnorna bland internflyktingarna på olika sätt utsätts för olika typer av våld.

Överallt i världen visar statistiken att när män känner sig pressade antingen personligen eller av världsläget (pandemi, konflikt, ekonomi etc) ökar deras benägenhet att ta till våld mot till dem närstående kvinnor. Eftersom vi vet att det är så, går det inte att göra större förebyggande insatser i hur vi på bästa sätt hanterar stress och press?

I seminariet diskuterades definition av våld som utövas i olika sammanhang med fokus på våld i nära relationer. Våldet förekommer i olika former som t.ex:

·      Socialt våld: Kontroll och dominans över andra

·      Ekonomiskt våld: Förhindra den andra från att arbeta eller utöva en aktivitet.

·      Fysiskt våld: Misshandel och skador.

·      Sexuellt våld: Sexuella trakasserier, våldtäkter etc .

·      Moraliskt och psykologiskt våld: Förolämpningar, ilska, våldsamt beteende.

·      Psykisk sjukdom.

·      Nätvåld: Publicering av bilder för att hota, smutskasta och förstöra anseende.

·      Cyberbrott, en form av digitalt våld.

Som exempel på orsaker till våld i olika former diskuterades frågor kring alkohol-missbruk, ekonomiska svårigheter, mäns frustration för att inte klara sin traditionella försörjningsroll, förolämpningar, strider, bråk, oenighet, bristfällig uppfostran, missnöje, okontrollerbart temperament etc.

Och allt detta bottnar i problematiska manlighetsnormer. Det finns forskning som visar att den tydliga kopplingen mellan synen på maskulinitet och väpnade konflikter. Exempelvis skriver Freds- och konfliktforskaren Erik Melander:

”Patriarkala värderingar gör män mer benägna att använda politiskt våld eller frivilligt gå ut i krig.” Och han är en av många att studera detta samband.

När vi då pratar om mäns våld mot kvinnor hamnar vi om och om igen i hänvisningar till institutioner som är skapade för att hantera dessa frågor som t.ex ministeriet för mänskliga rättigheter, ministeriet för kvinnofrågor och  enskilda organisationer som fokuserar på rättighetsfrågor och kvinnofrågor. De religiösa samfunden spelar också en betydande roll för att öka kunskap och medvetenhet om dessa frågor som oftast har betraktas som tabubelagda.

Våld i nära relationer kan också dras till domstol och sanktioneras med t.ex fängelsestraff.

Men skjuter vi inte bredvid mål? Var under samtalets gång tappade vi bort förövarna? Var är strukturerna som fokuserar på att förebygga den terror som en så enormt stor del av jordens (i majoritet kvinnliga) befolkning utsätts för?

Det finns massor av läsa om detta, men ännu har frågan inte fått tillräcklig prioritet för att något faktiskt ska göras i större skala. Jag är personligen övertygad om att vi skulle lösa relativt många samhällsproblem om vi lyckades lösa just denna knut, om männen en gång för alla befriade sig från oket av den destruktiva manlighetsdefinitionen.

Sök gärna mer information och tipsa oss gärna om organisationer, institutioner och individer som tagit fram konstruktiva verktyg i detta grundläggande arbete för världens hållbarhet.