Ett bymöte har hållits i byn Nakamtenga med de olika kvarterens familjeöverhuvuden kring en enkätundersökning som ska genomföras för att mäta resultat och effekter av Yennenga Progress arbete i byn. Tanken är att enkäten ska genomföras årligen för att kunna mäta resultat av vårt arbete, men också kunna genomföra studier om samband och effekt. Yennenga har över tid funderat över hur resultat och effekter i Nakamtenga ska mätas. Det kvantitativa, det vill säga att räkna huvuden eller byggda latriner, säger ganska lite om vad som egentligen hänt med levnadsstandarden och hur människors liv förändrats över tid. Vi kan säga utifrån vår upplevelse vad som sker i byn och hur den är ”annorlunda” ifrån andra byar men problematiken att hitta ett sätt att mäta det, kvarstår. Yennenga sprang på en organisation i Sydafrika som skapat ett verktyg för att mäta resultat och effekter som inspirerade till det vi nu skapat.

Yennenga arbetar utifrån grundläggande mänskliga rättigheter kopplat till utbildning, hälsa och infrastruktur, ett verktyg är då nödvändigt för att mäta detta och hur arbetet påverkar byn långsiktigt. Var skulle vi då börja? Tillsammans med Yennengas lokala förskollärargrupp som var med och startade vår allra första verksamhet 2001 satte sig vi oss ner och tog fram en base line samt enkätfrågor till undersökningen utifrån våra arbetsområden. Hur kommer vi ihåg situationen ifrån 2001? Denna fråga utgick vi ifrån för att ha något att jämföra med till vad vi uppnått i nuläget. Frågeställningar formades kring hälsa, utbildning och infrastruktur. De flesta frågor innehåller tre svarsalternativ för att lättare kunna sammanställa svarstatistiken utan långa kommentarer, det finns dock ett fält för kortare kommentarer. Frågorna är formade på det vis att det ska vara så neutrala och icke ledande som möjligt men samtidigt väcka mer tankar kring den specifika frågan, till exempel ”Vad gör du med ditt avfall?” Där första alternativet är att ”Vi bränner det hemma”, andra alternativet är ”Vi bränner det hemma men minst 50 meter från huset” och det tredje svarsalternativen är att kommunen (eller annan aktör) samlar upp det och källsorterar det. Det ska väcka process kring hur den egna familjen redan idag kan göra något för att förbättra sin levnadsstandard. Frågorna ställs till gifta par så att båda hör frågan och får ge sin synvinkel, vilket då även sätter igång en samtalsprocess och en dialog i familjerna om viktiga hushålls och familjefrågor. Redan första dagen som enkäten prövades visade på resultat, då paren kom tillbaka och hade tagit tag i punkter vi diskuterat i enkäten.

Undersökningen prövades nu i vintras och ett exempel på att en dialog samt tankeprocess startas är att en av familjerna fick frågor om hur de behåller positiva traditioner som är lätta att förlora med den yngre generationen. I mannens familj är de och har varit krukmakare och för att upprätthålla traditionen så försöker de få de äldre i familjen att visa hantverket för de yngre, samt hur de gör. När Yennenga Progress Generalsekreterare Stina hörde att de var krukmakare visade hon en modell på alternativ på värmeljus; återanvändningsbara lerkulor med veke som bara kräver vanlig matolja för att brinna. Dagen efter kommer mannen med ett glatt leende bärandes på en låda med sådana lerkulor i men hade också skapat lerstatyetter, människor i olika traditionella uppdrag som exempelvis odling, offra till förfäderna, student med bok, etc, alla statyetter med en målad traditionell hatt. De finns nu till försäljning i Yennenga Progress butik i Nakamtenga. Hustrun kom med små lerpärlor som hon trätt till halsband. Kontentan av denna berättelse är att enkäten, väckte en fråga, som fick Isaka, som han heter, att återuppta ett hantverk han sedan länge lagt åt sidan. Dessutom hade hustrun Eugenie suttit ned tillsammans med honom och pysslat, vilket blev en ytterliare positiv effekt i målet att skapa dialog och positiva relationer.

Utöver att mäta resultat, fick undersökningen därmed en ytterligare viktig funktion, att den startar en process i den enskilda familjen. Sannolikheten att frågorna diskuteras vidare inom familjen är övervägande.

I och med enkäten får Yennenga statistik över hur läget är vad grundläggande mänskliga rättigheter. Exempelvis kan procentuella andelen av familjerna i byn som har latrin, analyseras gentemot andra resultat, exempelvis förskolans sjukdomsstatistik. Om 30% av byns invånare har latriner, hur påverkar det hur många av barnen som får diarréer och missar skolan? Hur påverkas förekomsten av diarresjukdomar om vi uppnår en tillgänglighet av latriner på 60%? Och så vidare. Det som mäts och dess resultat kan ge en djupare svar kring hur verksamheter och frågor är kopplade till varandra, som annars kanske inte skulle upptäckts.

Att frågorna stämmer med kontexten i byn är av största vikt. En fråga kring säkerhet ställdes angående hur trygg familjen känner sig för att gå ute i byn på kvällen samt om de är oroliga för överfall. Ingen var orolig för att bli överfallen eller slagen ute i byn utan det som de är oroliga för är olyckor i trafiken samt att barnen ska bli kidnappade och sålda som arbetskraft. Därför fick frågan skrivas om för att anpassas till de frågor de själva lyfte vad gällde trygghet.

Det som sammanfattningsvis kan sägas är att det finns fyra viktiga aspekter vi vill uppnå genom enkätundersökningen.

  • Att modellen ska användas både för att göra en base-line, samt att på familjenivå ge underlag för familjerna att kunna mäta och arbeta för att höja sin egen levnadsstandard. Samt att människor de facto känner sig sedda och hörda.
  • Modellen ska kunna användas för att mäta våra resultat över tid, vad våra satsningar har för effekt så att Yennenga får ett bra underlag för att sammanställa och analysera svaren gentemot varandra.
  • Modellen ska kunna användas av enskilda familjer, av bykommitéer, av organisationer, samt även företag som vill engagera sig i sina anställdas sociala situation. Resultaten ger underlag för att fatta beslut om prioriteringar framåt baserat på var störst behov föreligger.
  • Modellen ger också underlag om barnadödlighet, mödradödlighet och annat som ingår i nationell statistik och blir således ett komplement och skapar ”jämförelsesiffror”

För att återgå till bymötet som nämndes i början av inlägget; Mötet är ett bra exempel på den nära och öppna dialog som sker i byn, där Yennenga Progress är måna om att vara byns ”verktyg” till Den goda byn – ett välfärdssamhälle i mikroformat som säkerställer grundläggande mänskliga rättigheter och skapar låmngsiktiga förutsättningar för en hållbar framtid. Samt att visa på att förändring ska nås till alla, inte endast den innersta cirkeln i byn. På mötet förklarades att Yennenga vill genomföra enkäten i byn men med deras välsignelse. Viktigt att nämna var att inga specifika svar och personer kommer att pekas ut eller visas i statistiken samt att det är valfritt att svara på frågorna. Frågan som uppkom var hur detta ska genomföras. En av Yennengas anställda i byn som pratar både franska och det lokala språket moré, ska fysiskt gå runt i byn till alla familjer och ställa frågorna till mannen och hustrun (/hustrurna om det är flera fruar). Frågan som då kom upp var, vad händer om endast kvinnan är där och inte mannen? Vi försäkrade att det är viktigt att båda är med då vissa frågor kanske är lättare för hustrun att svara på och viseversa samt att det ska skapa en dialog i familjen. Att enbart en person skulle uppsöka familjerna tyckte många på mötet, lät ineffektivt och föreslog då att en från varje kvarter som också är fransktalande samt läs och skrivkunnig ska ställa frågorna till familjerna. Problemet som identifierades med den planen var att de inte kunde säkerställa att denna person som väljs ut verkligen förstår frågorna på rätt sätt. Slutligen kom de fram till den briljanta idén att låta förskollärarna som varit med och utformat frågorna och som förstår poängen med dem, på lördagar går ut i kvarteren och genomför undersökningen.

Så nu har vi byns godkännande att genomföra enkäten och arbetet kan starta!

/Laura Lindholm, i Nakamtenga 21 jan 2018

 

 

Tillbaka till Progress