Delta med din kompetens

Yennenga Progress viktigaste uppdrag är att matcha våra Yennenga Networkers idéer och verksamheter med rätt kompetens och nätverk. I mötet med någon inom samma bransch, med samma passion, skapas relationer och ett internationellt nätverk att bolla med, kontakter med företag som har rätt utrustning, och möjlighet att hitta investerare som förstår idén och dessutom kan ge den extra skjuts framåt! Genom matchning blir idéer och verksamheter mer än vi någonsin kunnat drömma om. Framgång handlar om möten, och vad vi tillsammans skapar i dessa möten. Signa upp med din kompetens och bli en del av en spännande utveckling!

Gå med Stäng

Stötta med pengar

Pengar är viktigt! Swisha ditt bidrag till 1239002437 eller sätt in på 90-konto 900243-7. På de olika projektsidorna kan du donera direkt utifrån de olika verksamheternas specifika behov av finansiering. Gåvor direkt till Yennenga Progress verksamhet i stort är också väldigt betydelsefullt, och fördelas då efter vad som ligger i pip-line eller har behov av extra kärlek just nu. Yennenga Progress innehar 90-konto vilket betyder att vi som organisation uppfyller högt ställda krav
och genomgår årliga kontroller utförda av Svensk Insamlingskontroll. Att vi har ett 90-konto är en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett etiskt och ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet (minst 75 % av de totala intäkterna) utan oskäliga kostnader (högst 25 % av de totala intäkterna).  

Donera Stäng

Grundskolan i Nakamtenga

För att garantera fortsatt positiv riktning efter våra förskolor.

KOMPETENSER: 10 FINANSIERING: 60% GÅ MED GE PENGAR

Satsning på bra mat och bamba!

29 juni, 2018

I byn Nakamtenga i Burkina Faso bedriver Yennenga Center ett långsiktigt arbete för att med byns invånare bygga ett lokalt välfärdssamhälle. Den visionen kallar vi ”Den goda byn”.

De två skolorna, en förskola med ca 75 barn och en grundskola med 150 barn utgör en integrerad del i konceptet Den goda byn. Alla elever i skolorna kommer från Nakamtenga och kringliggande byar där föräldrarna för sin försörjning främst sysslar med enkelt, självhushållande jordbruk. De ekonomiska förutsättningarna för att föräldrarna ska kunna hålla sina barn i skolan är mycket begränsade. Det innebär att de inte kan betala den verkliga kostnaden för barnens skolgång och att de flesta av barnen kommer till skolan utan att ätit någon frukost.  För att barnen ska kunna prestera och lyckas med skolarbetet är det därför nödvändigt att de får ett bra mål mat per dag i skolan.

Redan då förskolan startade 2001 började vi därför servera lagad mat till barnen varje morgon. När grundskolan startade 2012 startades ett andra skolkök för eleverna här. Vart och ett av skolköken har två anställda som ansvarar för inköp av matvaror och frukt, tillagning och servering av mat varje skoldag.

De två skolköken, det ena på förskolan och det andra på grundskolan, är en av förutsättningarna för att barnen i Yennengas skolor klarar sitt skolarbete så bra. Andra förutsättningar för lyckat resultat är ett begränsat antal elever i varje klass (25-30) och en pedagogik som är anpassad till barnens förutsättningar.

Tack vare bidrag från Tolvskillingshjälpen har vi under perioden kunnat finansiera mat till barnen,  göra nödvändiga förbättringar för att skapa en trevligare och mer hygienisk miljö för barnen och underlätta renhållning genom att lägga klinker i de båda matsalarna (Öppna tak med en cementplatta vars skrovliga yta varit svår att hålla ren). Kökens utrustning har också kunnat uppgraderas med inköp av kylskåp, köp och installation av större gasspis samt inköp av mer hållbara och miljövänliga matskålar till barnen.

700_9282 kopia

Tidigare användes plastskålar, som inte fanns i tillräcklig mängd då elevantalet växer varje år. Plast har visat sig vara olämpligt för mathantering varför de nyinköpta tallrikarna är av plåt.  Av den del av gåvan från Tolvskillingshjälpen som avsåg förbättringar av köket kvarstår en summa som ska användas till att förbättra hantering av avfallsvatten från matlagning och disk.

Grundskolans sjätteklassare har nu i juni genomgått nationella prov. För att få gå vidare till högstadiet måste varje elev klara dessa prov. Vi har ännu inte fått det slutgiltiga resultatet men enligt de förprov som hållits under våren är det troligt att 100% av Yennengas elever klarar testet.  I de flesta skolor är det bara ca 50% eller färre som klarar proven. 7 av 27 skolor i kommunen har inga (0) elever som klarar sig vidare till sjuan. Resultatet i Yennengas grundskola gör att den skolan rankas högst av alla skolor i kommunen. Som sagts ovan är de viktigaste orsakerna till detta resultat – duktiga och engagerade lärare, förhållandevis små klasser, en pedagogik som är elevcentrerad och inte minst god och närande mat varje dag.

700_9266 kopia

höstens praktikanter på Grundskolan

12 oktober, 2017

Under höstterminen 2017 har vi fyra lärarpraktikanter på grundskolan i Nakamtenga. De har alla gått sin grundutbildning och detta är deras slutpraktik. De kommer att cirkulera i alla klasserna 1-6, för att få ta del av alla årskullar.

Lamoussa, Valentine, Mariam och Rosalie. På fotot även rektorn Sinare.

De kommer också ta del av samtalen runt strategiarbete och vision för skolan framåt.

Tre av dem kommer från byn och den fjärde från närmsta stad som bara är 5 km bort, så de kommer från närområdet.

Praktikanterna och ungdomarna i byn som väljer att läsa pedagogik är viktiga för vidareutvecklingen av vår grundskola och nyrekryteringen efterhand som vi bygger ut med fler klasser. Detta är både grunden för att ungdomarna ska satsa på vidare studier och ett sätt för ungdomarna att kunna stanna kvar i byn, även då jordbruket inte längre går att leva på.

Vi välkomnar våra nya praktikanter!

Årets julklapp

1 december, 2016

Yennenga Progress logo

JULKAMPANJ

Yennengas skola i Nakamtenga växer och behöver fler klassrum. Med årets julklapp kan du bidra!

I år vill vi erbjuda Dig en julklapp för framtiden.
 Genom att välja något av de tre alternativen nedan bidrar du till att våra elever i Nakamtenga får en väl utvecklad och anpassad grundskoleutbildning – i bra lokaler. Varenda julklapp gör stor skillnad!

I samtliga julklappsalternativ nedan ingår en prydlig banner som kan placeras på hemsidor, bloggar eller som omslagsbild på Facebook.

VÅRA JULKLAPPAR

JULGRANSSTJÄRNAN: 5 000 kronor, eller mer.

Genom att välja den här julklappen får Du, ditt företag eller mottagaren sitt namn inristat i en vacker stenplatta som kommer att utgöra en del av den gång som ska leda barnen till den nya skolbyggnaden.

TOMTELUVAN: 500 kronor, eller mer.

Genom att välja den här julklappen får Du, ditt företag eller mottagaren en handgjord och unik mössa som är stickad av Hato som arbetar på textilskolan i Nakamtenga.

JULSLINGAN: 200 kronor, eller mer.

Genom att välja den här julklappen får Du, ditt företag eller mottagaren ett vackert handgjort Yennenga Progress-armband som är tillverkat i Costa Rica. Pärlorna i armbandet är frön från en blomma som växer i landet.

Skicka din beställning till info@yennengaprogress.se
   

Om skolan i Nakamtenga

Yennenga Progress har som mål att i Den goda byn driva en komplett grundskola, som inkluderar samtliga årskurser från 1 till 9. I dagsläget löper den från årskurs 1 till 5.

För att Yennenga Progress grundskola ska kunna fortsätta att bygga på sin grundskoleverksamhet krävs fler klassrum. Vi behöver ca 120 000 svenska kronor för att kunna slutföra det.

Genom att köpa någon av våra julklappar kan du bidra till att skolbyggnaden blir färdig, så att barnen kan slutföra grundskolan och skapa sig en bättre framtid!

 

Nathalie håller i idrottslektioner för grundskoleeleverna i Nakamtenga!

24 november, 2016

Klockan har passerat 07:30 och det har redan hunnit bli 22 grader varmt i skuggan. Nathalie Wikman, som är praktikant på Yennenga Progress och som är på besök från Sverige, har blivit tilldelad uppgiften att hålla i morgonens idrottslektion för eleverna som går i årskurs 5 och 4. Roligt, kul och spännande – tycker hon!
Med sig har hon ett papper som hon dagarna innan har suttit och författat. På detta finns de 4 aktiviteter, som hon tillsammans med barnen ska genomföra under lektionen, nedskrivna. Upplägget lyder såhär:

 

 I.         Uppvärmning: Jogging i lugnt tempo
II.        Huvudaktivitet nummer 1: Svanspjätt
III.      Huvudaktivitet nummer 2: Följa John
IV.       Avslutning: Stretching

Uppvärmningen, som består av jogging med diverse arm- och benövningar, peppar igång skolbarnen inför den nästkommande aktiviteten: svanspjätt.
Anledningen till att just svanspjätt blir föremål för en av passets huvudaktiviteter är dels att Nathalie själv älskade denna övning då hon gick i grundskolan, dels eftersom den uppmuntrar till hög fysisk aktivitet och lagspel. Förutom detta är den givetvis rolig att leka!

Innan svanspjätten sätter igång igång delas barnen in i två lag: ett rött och ett gult. De som ingår i det röda laget tilldelas varsitt rött band, som respektive lagspelare ska stoppa innanför sina byxor så att bandet sticker ut som en ”svans”. Likadant gör det gula laget, men med gula band. Spelet går sedan ut på att varje spelare ska rycka åt sig så många band de kan från motståndarspelarna och stoppa innan för byxorna. Det lag som vid slutet har samlat ihop flest ”svansar”, vinner.Eftersom det röda laget lyckas ta hem segern i den första matchen, kräver det gula laget en revanschmatch. Något som leder till att även det gula laget, med hjälp av genomtänkta samarbetsmetoder, lyckas plocka hem en vinst under morgonens idrottslektion!

Efter svansleken följer leken ”Följa John”. Det är en klassisk lek som går ut på att alla som deltar står uppradade i ett långt led; den som är längst framme kallas ”John” och har i uppgift att utöva en specifik övning som resten av deltagarna i ledet ska härma.
Här får varje enskild person möjlighet att leda hela gruppen, eftersom den person som är placerad som nummer 2 i ledet får ta över rollen som ”John” då nummer 1 ställer sig längst bak i ledet.

När barnen och Nathalie är trötta och svettiga efter det roliga, fartfyllda huvudaktiviteterna följer stretching som avslutning. Nathalie ställer sig i mitten av idrottsplanen och barnen framför, så att alla ser henne. Nathalie berättar hur och varför det är viktigt att stretcha efter hård fysisk aktivitet. Samtidigt utför hon ett antal olika övningar som barnen tar efter.

Efter en skön stund med stretching följer många vattenglas samt en näringsrik och god skollunch. Gott!

 

GYMPA1NY

 

GYMPA2NY

 

GYMPASISTA

 

Menssnack med flickorna i CM1 (motsvarande 5an i Sverige)

17 november, 2016

Idag hade jag och Pauline lektion om mens med flickorna i klass fem. Mens är något som man inte pratar öppet om i särskilt stor utsträckning här, eller hemma heller för den delen. Flera av flickorna hade aldrig hört talas om mens tidigare, och vi vill att de ska ha lite förkunskap inför att de själva en dag kommer få sin mens. Detta dels för att förebygga oro, men även för att underlätta för flickorna i hur de kan hantera mensen och var de kan vända sig för att få hjälp.

menskopp kopia

Eftersom det kan vara svårt och dyrt att få tag på bra och funktionella mensskydd i det här landet innebär det att många flickor blir hemma under de dagar mensen pågår. Många använder fortfarande tygtrasor, vilket kan vara både krångligt och ohygieniskt. Risken för läckage är stor och om man är borta, exempelvis i skolan, är det svårt att hitta platser där man kan byta mensskydd i lugn och ro eftersom de flesta platser saknar latriner där man kan låsa en dörr bakom sig. Flickorna stannar därför hemma dessa dagar, vilket såklart gör det svårt att hänga med i skolan. Detta vill vi förebygga hos våra elever genom att ge dem information om vad mens är, varför vi får mens och inte minst informera om olika typer av mensskydd. Framförallt vill vi informera om menskoppen, som har underlättat för många av kvinnorna på Yennenga Progress verksamheter. Därför genomför vi nu ett försök där flickorna, när de får sin första mens, kan gå till Pauline och få en egen menskopp, samt stöd i hur man kan använda denna. Vi har även ett lager med bindor, trosskydd och tamponger som vi fått från Apoteksgruppen, som barnen kan hämta ifrån då de har mens eftersom alla inte kan använda menskopp eller behöver mjukstarta då de får sin första mens.

På lektionen gick vi igenom och visade bilder som föreställde livmodern och äggstockarna, och förklarade menscykeln. Därefter berättade vi om olika typer av mensskydd. Barnen fick se och känna på menskopp, bindor, tamponger och tygtrosor med fack för tygtrasor. Det var lite pinsamt i början, men trots många nervösa skratt och ansikten gömda i händerna så var flickorna mycket intresserade. Pauline var en pärla, som förutom att översätta allt jag sa på franska till mooré även berättade för barnen om den sexuella akten och hur bebisar blir till, visade och förklarade de olika mensskydden och hur man kan ha en god hygien i samband med mensen. En mycket lyckad lektion!

20161116_121348 kopiaOch inte nog med att våra tjejer i femman nu är experter inom detta område, när ungdomsgruppen fick höra om lektionen kom de genast och önskade en liknande genomgång för dem. Det märks att det är ett ämne som det finns behov av att prata om!

//Ingeborg

 

I veckan som var började skolan i Nakamtenga med någonting nytt – engelska.

17 oktober, 2016

I veckan som var började skolan i Nakamtenga med någonting nytt – engelska. Det är de äldsta eleverna, de som går i femman, som har engelska en gång i veckan. Och så taggade de är! Även deras klasslärare, Siniare, har satt sig i skolbänken för att utveckla sin engelska så det är jag och en av de andra lärarna, Puiswinde som tar över klassen en gång per vecka.

20161012_114047 kopiaDen första engelska-lektionen blev en riktig rivstart. Puiswende hade övat in hur man hälsar för att lära barnen detta, och i en väldig takt lyckades han lära dem en hel liten konversation på 30 minuter. De fick hälsa, fråga hur man mår och svara. Tanken är att man nu kan börja lektionerna så framöver, när det som kanske är lite mindre kul kommer igång: glosor. Barnen fick hälsa, hälsa och hälsa på varandra. Och de lärde sig fort!

Dagen efter så var deras lärare tvungen att åka in till stan i det fortsatta sökandet efter de sista delarna av läroplanen, jag och Pauline, som arbetar som extra resurs på skolan och förskolan hoppade in. Självklart provade jag att hälsa på barnen på engelska, och hör och häpna, varenda en kom ihåg fraserna efter bara ett dygn! Kanske var det tur, för när jag försökte förklara en uppgift för dem på min, ibland inte helt grammatiskt korrekta franska, så förstod de inte helt vad jag var ute efter. Då var det tur att jag hade Pauline bredvid mig, som inte bara är klok nog att förstå vad jag vill säga, utan även kan översätta till deras hemspråk moré. Det är inte lätt för dem med franskan, trots att de går i femman, när det enbart är i skolan man pratar franska, och där även lärarnas modersmål är annat än franska, nämligen moré. Eftersom skolan nu dragit igång igen efter sommarlovet har barnen inte pratat franska på två månader, så man kan säga att vi alla är lika rostiga.

20161013_104432 kopiaMen lika glada för det var barnen, när de förstod att en del av dagens undervisning var att följa med ut på skolgården och lära sig en ny lek. Under hökens vingar, kom! Som vi brukade leka i scouterna. Det gäller att undvika hökarna, men man är bara säker om man har rätt färg på kläderna! Det tog inte lång tid för barnen att lista ut vilken färg som var bäst att säga för att ingen skulle vara säker: Couleur Chocolat. Jag kan meddela att jag, trots mina bästa försök, inte lyckades fånga en enda elev.

nio gick strömmen, och det blev kolsvart. Då var det dags att säga godnatt!

9 oktober, 2016

Igår spenderade jag en helt fantastik dag i sann Nakamtenga-anda. Efter en fantastik frukost med lokal grapefrukt spenderade jag förmiddagen på skolan. Barnen har nu klivit in i klassrummen, och lärarna har börjat gå igenom vad man arbetade med förra terminen. Här i Burkina får lärarna en läroplan från centralt håll, där det specificeras vad man ska prata om varje lektion och hur. Tyvärr innebär det att de inte fått så stor möjlighet att lära sig eller öva på imprivisation eller att själva bygga upp sin undervisning. I år har man infört ett nytt system för läroplanen, och som alltid med nya system finns det lite implementeringsproblem. Som att läroplanen ännu inte är klar fast skolan varit igång en vecka, exempelvis. Lärarna vet inte när den kommer, men rektorn åker och letar efter den varje dag. Förra året fick dem den i november. Första dagarna av skolan går man igenom saker från förra terminen, reviserar. Nu arbetar lärarna för hitta vägar för att få igång årets undervisning i avsaknad av läroplan, vilket inte är lätt.

20161005_121308Det blir inte lättare för att det inte fungerar med böcker. Skolan skulle fått böcker centralt ifrån, det skulle alla skolor. Det fick dem inte, vet inte om några skolor fick det. Lärarna var innan skolstart och letade på olika marknader för att få tag på dem. Barnen ska dock ha med sig egna pennor, skrivböcker och sitt eget material, vilket inte är så lätt för alla. Många hade med det, och efter att lärarna ringt föräldrarna kom ännu fler med material till sina barn. Men alla barn har inte råd.

Jag var med i klassrummmet hos tredjeklassarna, när de pratade om vad barnen hade gjort på sommarlovet. De hade rest, odlat majs, jordnötter, hirs, röd och vit durra. De hade sett efter sina djur, sålt kakor och övat på sina läxor. Ett annat liv än svenska skolbarn, minst sagt!

Jag hade även möte med rektorn och en av lärarna efter skolan. Då de för första gången har en femteklass måste de nu börja med undervisning i engelska. De efterfrågade min hjälp med att lägga upp den undervisningen eftersom ingen på skolan pratar någon vidare engelska, och under terminens gång ska vi planera lektionerna tillsammans.

20161006_165945Efter att skolan var slut följde jag med en av förskolelärarna, Maria, hem för att hjälpa henne med sköda bönor. Här odlar man så gott som all mat man äter, så när arbetsdagen är slut får man gå vidare till nästa arbete, på fälten. Jag kom lagom till skördeperioden, och just nu är det bönorna som skördas. I två timmar plockade vi bönor tillsammans med Marias familj. Det var varmt och svettigt, men trevligt.

För att återhämta mig efter bönplockningen gick vi till den lilla lokala marknaden, som hålls var tredje dag. Där mötte jag upp flera av skolans och förskolans lärare. En av kockarna på skolan arbetar med att sälja friterad sötpotatis med chilisås på marknaden, så där samlades vi och åt.

Efter en dusch och lite middag möte jag upp några av byns ungdomar, som försöker få igång en läxläsningsgrupp. Även här var det engelskan som var i fokus. Eftersom att det inte finns några läroböcker på engelska i skolan, lånade jag med mig en bilderbok med Pippi Långstrump, som vi började läsa tillsammans.

Dagen avslutades, som sig bör, med lite allmänt struntprat ungdomar emellan. Strax efter nio gick strömmen, och det blev kolsvart. Då var det dags att säga godnatt!

Ingeborg knallade över för att se hur skolstarten i grundskolan såg ut

4 oktober, 2016

I år har de 5 klasser och de yngsta eleverna är 6 år. Arbetet var redan i full fart och alla barnen var… Ute på fältet och arbetade! De äldsta barnen med hackor som de använde for att hacka av gräs och växter som de yngre barnen samlade ihop och bar iväg. Rektorn, Sinare, förklarde att det var skolgården som rensades, så att barnen skulle ha möjlighet att leka och spela sporter där. 20161004_081920Dessutom vill man inte ha gräset där eftersom det kan gömma sig farliga ormar i gräset. I utkanten av området, där gräset ar högre är risken för ormar större. Där är det inte barnen som arbetar utan det får föräldrarna göra. Jag imponerades av hur vant barnen använde hackorna och rev upp växterna, men de har vanan inne eftersom det är så man arbetar när man odlar i hemmet. Det kommer nog ta ungefär två dagar till innnan skolområdet är klart. En rejäl skolstart med andra ord!

Jag ser med spänning fram emot att följa skolan under min tid har!

Förberedelserna inför nya skolåret i full gång

26 september, 2016

Den första oktober är det skolstart igen! Lärargruppen har redan satt igång sedan flera veckor med planeringsarbetet. Puiswende fattas på bilden för att han varit borta över helgen och kunde inte komma idag. Alla är medvetna om det viktiga i att jobba i team och bidra med vad var och en har i sitt bagage. Sinare har pratat mycket  om behovet av tolerans och respekt för varandra.

Man håller nu, från och med idag, på att göra i ordning klassrummen och planera materialbehov mm. Sinare och Helene ska på onsdag åka in till Ouagadougou för att försöka få tag i läroböcker till de olika klasserna. Det fungerar väldigt dåligt i år med distribution av läromedel till de olika skolorna och vår skola som är privat får ingenting i år. Nu måste vi köpa böcker och det kommer att kosta nästan 10 000 SEK att förse alla barnen med läromedel.  Tänk om någon har möjlighet att bidra med denna extra kostnad!

Lärargruppen kommer under läsåret läsåret få stöd och fortbildning med Meta och Carina. Alla är väldigt glada för detta. På frågan om speciella önskemål om vad fortbildningen ska koncentreras omkring, svarade Sinare att det fortfarande är språk och matte som är de viktigaste ämnena att fördjupa sig i. Vad gäller matten vill man ha mer av metoder kring subtraktion som tycks vara väldigt svårt för barnen.

Man har bestämt vilka lärare som ska ha huvudansvaret för respektive klasser: Sylvie CP1; Puiswende CP2; Marcelin CE1; Helene CE2 och Sinare CM1. Dessutom kommer Pauline att jobba heltid på skolan som stödperson där det behövs. Speciellt vill Sinare att hon också ska arbeta med APP, activités pratique et productive. Pauline var inte med på mötet idag eftersom hon arbetar med iordningställandes av förskolan med de andra förskollärarna.

Raise a hero – Be a hero!

30 maj, 2016

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till att gå i skolan, tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Trots stora framsteg har världen inte uppnått målet om utbildning för alla barn. Det är fortfarande 58 miljoner barn i åldrarna 6-11 år som inte går i skolan – det vill vi förändra!

Genom utbildning förändras förutsättningarna i livet radikalt: i skolan grundläggs inlärningsförmåga, goda värderingar, miljöhänsyn, demokratiskt tänkande med mera – förutsatt att skolan tar sitt ansvar på allvar.

Men, en förskola eller skola kan inte förväntas bli självbärande förrän staten infört skolpeng. Vårt mål är strukturförändring där staten tar ansvar för alla barns utbildning. Det kräver dock långsiktigt arbete och vi kan bara övertyga genom att våra skolor är goda förebilder för resten av landet. Till dess behöver vi själva skapa denna skolpeng!

Ett fadderskap är en fantastisk möjlighet att bidra till ett barns utbildning. Genom vår satsning Raise a Hero får du chansen att vara med i en spännande process och konkret följa en liten hjälte genom hela skolgången och sedan hur länge du vill.

För 200 kr i månaden kan du vara med och bygga framtiden!   

För ditt månadsbidrag får barnet gå i en bra skola med väl utvecklad pedagogik, som sätter barnets behov i centrum. Undervisningen fokuserar på barnens kreativitet och lust att lära. Barnet får det skolmaterial det behöver, färsk frukt och ett ordentligt, lagat mål mat varje dag.

Pengen går direkt till skolan och inte via barnet eller barnets familj. På så sätt undviker vi känslan av ”favorisering” av olika barn, och utsätter heller inte föräldrar för att behöva göra svåra ekonomiska prioriteringar. På detta sätt bidrar du till helheten och garanterar skolgången, samtidigt som du relationsmässigt har möjlighet att följa ett specifikt barn.

Anmäl dig med vändande mail eller via info@yennengaprogress.se och hjälteskapet är i gång.

Raise a hero and be one!

Som skolfadder får du regelbundet ett nyhetsbrev om utvecklingen i byn där ditt fadderbarn bor, och om skolan där barnet går. Du är välkommen att när som helst kontakta oss på info@yennengaprogress.se om du har några frågor eller på olika sätt vill komma närmare verksamheten. Du kan engagera dig och dina vänner i specifika projekt runt skolan när du vill! Du får också gärna skriva till ditt fadderbarn och barnets klass och skicka bilder som också kan användas i undervisningen i allt från geografi till klimat, historia och omvärldsbevakning!

AJ Offentlig interiör och Yennenga Progress utökar sitt samarbete kring utbildningsfrågor

Sedan 2012 har AJ Offentlig Interiör sponsrat Yennenga Progress verksamhet bland annat genom att utrusta grundskolan i byn Nakamtenga, Burkina Faso, med skolmöbler. En rejäl utmaning med tanke på att möblerna måste stå emot såväl termitmyror som sandstormar. Nu tar de sitt engagemang för skolan vidare genom att säkra finansieringen av rektor Sinare Moumounis lön.

Sinare leder skolarbetet i Nakamtenga med stort engagemang för att utveckla de pedagogiska metoderna för bästa resultat. Genom kontinuerlig fortbildning och kunskapsutbyten får Sinare och lärarna på skolan ta del av ny forskning och testa nya sätt att undervisa.

– Att säkerställa lönerna för de anställda är givetvis en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Därför är vårt utökade samarbete med AJ Offentlig Interiör glädjande, säger Stina Berge, Generalsekreterare, Yennenga Progress.

AJ Offentlig Interiör satsar målmedvetet på att ta fram produkter som möter varje enskild förskola och skolas behov för en bra arbetsmiljö.

– För oss var det en extra utmaning att ta fram skräddarsydda lösningar där vi exempelvis skulle ta hänsyn till termitmyror, som äter upp allt trä som står direkt på golvet, och sandstormar som förstör böcker om de ligger framme när de inte används. Vi vill bidra till en bättre värld genom lyhördhet för behov och att dela med oss av erfarenhet och kunskap. Därför känns det naturligt att ta nästa steg och bidra till verksamheten genom att sponsra Sinare Moumounis lön, säger Fredrik Hentz, AJ Offentlig Intertör.

Köp en sten och bidra till skolbygget i Nakamtenga!

29 april, 2016

I Nakamtenga bygger vi en ny skolbyggnad med fler klassrum för att verksamheten ska kunna växa i takt med att barnen blir äldre. Vi bygger på med en ny klass varje läsår så att vi följer våra elever uppåt i åldrarna.

Skolbygget skapar välbehövda arbetstillfällen och byggs helt av det lokala byggteamet. Grundläggningen är på plats och klassrummen förväntas stå klara till skolstarten i september. Vi kan knappt vänta så mycket ser vi fram emot den nya skolan!

Vi har säkrat finansiering för första etappen, men söker fortfarande finansiärer som vill investera i resten av skolbygget – är det du? För 5000 kr kan du köpa en sten med ditt namn som kantar vägen till skolan. Gör som Bengt Wicksén, köp en sten och bidra till skolbygge, utbildning och utveckling i Nakamtenga!

 

 

Hälsning från Yennengas skola i Nakamtenga

Kreativ lek är ett viktigt komplement till undervisningen i skolan. Därför har vi nu byggt en stor lekplats intill skolan. Det är en utmaning att bygga med det material som finns här och som måste stå emot termiterna, som med lätthet kan mumsa i sig en bräda på ett dygn. Betong, metall, plastrep, bildäck och lite tungt trä, som vi hoppas ska hålla. Barn i alla åldrar roar sig med armgång, balansövningar mm. Gissa om det är flickorna eller pojkarna som är bäst på armgång.

Nära lekplatsen finns plantskolan där trädplantor drivs upp. De ska planteras nu då regnen snart kommer igång. Inom inhägnaden för plantskolan växer grönsaker av olika slag. Förskolan utnyttjar grönsaksplanteringen dagligen i sin konkreta undervisning. Att få skörda och ta med grönsaker till klassrummet är roligt och spännande. Barnen får titta noga, känna, lukta, skära, smaka och ibland laga till. Därefter på tavlan gemensamt skriva orden och hitta på nya ord som rimmar eller låter nästan likadant på franska eller moré. Det är lärorikt och kul.

När vi har bildlektion översätter klassläraren mig till moré. Barnen är otroligt duktiga på franska. Jag ser i kommunikationen om barnen har förstått, men det är också en språkövning att höra båda språken. Barnen har studerat bomull från frö till tyg. Att ha en liten trädgård och få plantera några bomullsfrön är en förmån. Alla fyrorna har vävt ett litet band och sett hur ett tyg är uppbyggt. Senaste övningen var att skissa en person på ett papper. Därefter klä på personen med tyger från lådor med allt tygspill från Textilskolan. Kreativiteten flödade och det blev kläder, skor, fickor, huvudbonader, väskor, hår och massor av andra detaljer när alla barnen klippte och klistrade.

Yennengas skolor har ofta svenska besökare, som i bara några minuter tittat in och träffat våra duktiga elever och lärare. En person sa en gång: jaha och vad är det som är speciellt med den här skolan? Det gav mig en tankeställare. Personen hade ju inte sett under vilka förhållande andra skolor jobbar under. Man jämför ju alltid med sina egna tidigare upplevelser. Alla burkinska besökare ser skillnaden mellan vår skola och andra, och många ber om att få komma och skriva in sina egna barn.

Vi har under våren haft flera svenska experter, som fortbildat och handlett lärarna på skolan. Var och en med sin speciella kompetens. Vi får hjälp att arbeta vidare och utveckla Yennengas skola efter senaste nya rönen, men också med väl beprövad erfarenhet och kunnighet.

Speciellt under april lider människor, djur och natur i Nakamtenga. Ingen tycker det är skönt med fuktig bastuvärme då man ska vara i skolan, i verkstaden, tillverka byggsten eller försöka sova på den ordentligt uppvärmda marken. Förskollärarna har ett kylskåp. De dricker svalt vatten och det har för dem blivit enklare att dricka tillräckligt än att klunka vatten som är så varmt att man ibland bränner sig. Lerkrukorna man hade förr fungerade hyggligt som vattenkylare. Nu häller många upp i alla möjliga byttor och ställer en stund. Vatten blir svalare, trots att det är 43 grader i skuggan. Allt fler dricker mer vatten och mår bättre. Ändå är det många kvar som inte tagit till sig av informationen att man kan bli ordentligt svag och sjuk då man svettas mycket. Och det gör man. Alla lärarna uppmanar varandra och eleverna att dricka, dricka, dricka.

Eva Karlsson

Projektledare för pedagogisk utveckling

Yennenga Progress, Nakamtenga

Hopp!

8 april, 2016

Barnen på Yennenga Progress förskola i Nakamtenga hoppar två och två på studsmattan. De som står i kö väntar tålmodigt på sin tur. Studsmattan står under det stora karitéträdet, så den skyddas lite mot de heta solstrålarna. Just nu faller löven för att ge plats åt nya ljusgröna och de vackra små doftande blommorna. Snart ger trädet ordentlig skugga igen.

Tack familjen Hauer för studsmattan och nätet runtom!

Ny skolbyggnad på g!

2 mars, 2016

I Nakamtenga bygger vi en ny skolbyggnad med fler klassrum för att verksamheten ska kunna växa i takt med att barnen blir äldre. Vi bygger på med en ny klass varje läsår så att vi följer våra elever uppåt i åldrarna.

Den nya byggnaden är ritad av Kjellander + Sjöberg. Uppdraget är ideellt och utförs pro bono. Byggnadens robusta koncept tar fasta på ett stomsystem som är modulärt i tre dimensioner, vilket ger möjligheter att skapa utrymme för trappor, entrébalkong, skärmtak och solskydd inom samma system.

Skolbygget skapar välbehövda arbetstillfällen och byggs helt av det lokala byggteamet. Grundläggningen är på plats och klassrummen förväntas stå klara till skolstarten i september. Vi kan knappt vänta så mycket ser vi fram emot den nya skolan!

Vi har säkrat finansiering för första etappen, men söker fortfarande finansiärer som vill investera i resten av skolbygget – är det du? Bidra gärna genom ”ge pengar”-knappen här till vänster eller skicka ett sms med texten Yennenga Utbilding till 72970 så bidrar du med 100 kr (din opertör kan ta ut en sms-avgift utöver detta).

Språkutvecklande, elevnära och elevaktivt arbetssätt.

1 mars, 2016

Tre bilder från skolan i Nakamtenga. 

Första bilden (ovan) visar hur eleverna genom att spela upp texten från läseboken som teater, både på moré och franska, utvecklar sina båda språk och utvecklar sin läsförståelse.

DSC_0314

Andra bilden visar hur eleverna genom att prata två och två kring en text eller fråga som lärarna ger dem, blir aktiva och får tillfälle att prova att uttrycka sig och formulera ny kunskap.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

tredje bilden visar ett exempel på en elevnära text och bild, utifrån en gemensam upplevelse som klassen haft, då de fick skörda majs och ”poppa” dessa.

Att jag lika gärna kunnat placera samtliga ledord under samtliga bilder gör ju inte pedagogiken sämre. Tre år i rad har jag, Carina – specialpedagog från Göteborg, haft förmånen att få följa Yennengas förskola och grundskolas utvecklingsarbete på plats i Nakamtenga, Burkina Faso. Under det senaste besöket, nu i januari 2016, har jag förutom Eva på plats haft sällskap av Sofia; gymnasielärare, kvalificerat bollplank och idéspruta.

Samarbetet med pedagogerna i Yennengaskolan är en ständig källa till glädje, även om det naturligtvis kan vara frustrerande med våra kulturella krockar och att utvecklingen ibland går två steg fram och ett steg tillbaka. Vi är dock eniga om vilket mål vi gemensamt strävar mot: en större måluppfyllelse för våra elever, samt hur vi tror oss kunna hjälpa dem på vägen.

De processer som vi har sett hjälper de små barnen på förskolan, har vi nu satt ord på. Processerna bearbetades på studiedagar i september förra året och har formulerats i tre ledord: Språkutvecklande, elevnära och elevaktivt arbetssätt.

Detta sätt att tänka skall genomsyra hela Yennengas pedagogiska arbete, både på förskola och skola. Våra modiga pedagoger i Nakamtenga applicerar nu detta på den burkinska läroplanen.

Under två veckor har vi, tre svenska pedagoger, arbetat tillsammans med pedagogerna på skolan. Mycket fokuserat och koncentrerat. Testat, handlett, provat igen, samtalat, diskuterat, skrattat och inte minst… fikat.

Detta var mitt tredje besök, men förhoppningsvis inte det sista.

Carina Apelmo

Specialpedagog, Göteborg

Ett gäng dromedarer är ute och går på skolgården

29 februari, 2016

Skolans fjärdeklassare har använt sin fantasi, kreativitet och räknekunskaper. Med gamla kaffeburkar som grundmaterial har de tillverkat ”dromedargång”. Med hammare och spik fick de slå hål i kaffeburkarnas botten. Sen fick de mäta och räkna på hur långa snören som behövdes för att sedan klippa till och knyta fast med en rejäl knut. Barnen arbetade tillsammans i par och hade totalt 27 burkar att jobba med – hur många par blir det? Ett långt samtal tog vid om hur man kan räkna på olika sätt och alla räknesätten kom till användning. När dromedarfötterna var klara genomfördes en omröstning om hur många de skulle behöva själva till rasten och hur många de skulle ge till förskolan, det blev en jämn fördelning med sju par som de behåller och sex par  som nu överlämnats till förskolan under högtidliga former.

IMG_3366

IMG_3378

 

Tänk att matte kan vara så roligt!

13 januari, 2016

”Du blundar och räknar framlänges och baklänges och jag följer med på sifferkorten”. Carina Aplemo är tillbaka i Nakamtenga och visar och handleder Yennengaskolans lärare i moderna bra sätt att undervisa. Härligt med ny input!

Arbetsglädje i skolan i Nakamtenga

17 december, 2015

Barnen arbetar! En av de första sakerna jag slogs av när jag kom till Burkina är hur otroligt viktiga barnen är i vardagen och det arbete som görs. I Sverige är vi så rädda för barnarbete och våra barn får nästan inte göra någonting. Här ser man barnen som en självklar del av arbetskedjan och man hjälps åt i familjen med det arbete som skall utföras. Självklart inte hela tiden och lika hårt som de vuxna, men barnen hjälper till och lär sig att de också är viktiga och kan göra skillnad. Det de gör behövs och uppskattas för att vardagen skall gå ihop. Detta är mycket viktigt för att man ska kunna känns sig hel och nöjd som människa, att man känner att man bidrar. Man måste känna sig behövd.

Häromdagen var det dags för att göra iordning idrottsplanen på skolan. Alla barnen hade fått i uppgift att ta med sig en hacka hemifrån för att tillsammans ta bort allt sly som lagt sig som en matta över planen under lovet. Vad det jobbade! De var fantastiskt att se med vilken fart det gick. Efter en halvtimme med många glada skratt så var det klart. Barnen kunde nöjda återvända till klassrummen och känna att de själva bidragit till att få den fina plan som de idag har varje morgon på idrotten.

Anna Waern-Bugge, i Nakamtenga

Tanti, regarde moi!

14 december, 2015

Efter att ha arbetat några veckor nu med barnen som behöver lite extrahjälp inser man vad otroligt mycket hjälp man får i Sverige hela tiden. Har man något problem fångas man snabbt upp i den svenska skolans skyddsnät. Barnen går på utredningar och får en bokstavskombination som sätter ord på och ger ljus över vad som tidigare bara var en dålig egenskap. Här i Burkina finns inget sådant skyddsnät. Barnen är antingen smarta eller dumma, och kan man inte läsa och lära sig efter skolans regler så är hoppet ute, då får man gå hem och hacka. Olikheter som i Sverige ses som bra och kan tas om hand och utvecklas på det sätt som passar bäst försvinner här bort i okunnigheten. Det är så fruktansvärt vad mycket som har gått förlorat och som fortfarande går förlorat. Alla människor har olika kvalitéer och områden de är bra på, men här finns inte mycket svängrum för de som befinner sig utanför normalitetsramen.

Det har varit så kul att sitta ned med de här eleverna, som enligt systemet har ett extra problem, diskutera och angripa frågorna från nya vinklar. Plocka fram det personliga och det nyfikna hos barn som inte tidigare varit intresserade och se när ljuset tänds i ögonen och de börjar förstå. Fadila på bilden är så fantastiskt söt. När vi sitter och tränar på bokstäverna och försöker skriva l, l, l, l, l i raka fina rader, med mer eller mindre lyckat resultat. Så fort hon ser att hon lyckas utropar hon ”Tanti, regarde moi!” och sedan börjar hon nynna på en liten låt och fnissa för sig själv. Man blir så glad att man bara vill ställa sig och skratta rakt ut. Sådana tillfällen vill man bara spara och för alltid ha med sig. Att vara här och känna att jag faktiskt gör lite skillnad- det är så roligt. Att i Burkina kunna ge åtminstone några barn den där extrahjälpen som vi i Sverige tar för given.

Anna Waern-Bugge, i Nakamtenga

Lärare och elever skapar ny tradition

11 december, 2015

Den 11 december är en viktig dag i Burkina Faso. Självständigheten firas och på förskolan berättar vi för barnen att det är en stor dag för alla i Burkina Faso. På grundskolan går vi lite djupare in på ämnet och barnen får lära sig att landet Burkina Faso kämpar för att få bestämma över sig själva, hur vi ska leva och ta ansvar för vår skola och vår framtid.

Alla barnen har idag tillverkat flaggor. De har målat i grönt och rött med en gul stjärna och klistrat den på ett hirs-strå.  När alla var klara ställde de upp sig två och två. Sjungande nationalsången, än på moré, än på franska, marscherade alla 107 eleverna med sina lärare genom hela Yennenga progress utbildnings-center. Stolta och med handen mot hjärtat. Föräldrarna som kom för att hämta sina barn på förskolan fick se och uppleva detta, liksom förskollärarna, textileleverna, marknadsbesökarna, restaurangeleverna, alla 30-talet byggjobbare och några extra som var på besök.

En ny tradition har skapats av stolta lärare och elever.

DSC05024

Kulram öppnar dörren till matematikens värld

10 december, 2015

Med rätt förutsättningar kan matematik vara som en bal på slottet. När man förstår är det helt enkelt underbart och dörren öppnas till en ny värld!

Skor av trä!

4 december, 2015

– Sonja var hos oss i vår skola. I hennes land gör man nästan allt i trä. Till och med skorna är av trä. Jag har redan lärt mig hur man går med de hårda konstiga skorna. Det är bara jag som har skor av trä. De är fina, säger Rebeca.

Bokstaven E

Skriva i luften. Spåra på bokstavsbrickor. Skriva i sanden. Skriva med vår svamp på svarta tavlan. På terrassgolvet med tavelkrita. På papper med färgpennor. Äntligen i skrivboken. Titta så fint det blir. Nu ska vi bara leta bokstäver i gamla tidningar, klippa ut och klistra fast!

I Yennengas grundskola jobbar vi med bokstäverna på flera olika sätt för att genom kreativitet och fantasi lära oss hela alfabetet.

Skolkläder

12 oktober, 2015

Skolårets första dagar är spännande för alla. För barnen, föräldrarna och lärarna. I år inför vi skolkläder på Yennengas skolor. Eleverna på Textillinjen har sytt kjolar, shorts och skjortor det senaste halvåret. Vi har mätt barnen i de olika klasserna, från 3-åringarna på förskolan till 10-åringarna i åk 4. På väggen vid entrén till Textil har vi ritat streck, där barnen får ställa sig, för att vi ska kunna avgöra vilket storlek barnet ska ha på sina kläder. Högtidligt står barnen och låter sig mätas. Sedan lämnar de ett kvitto på att kläderna är betalda. Blir avprickade och får byta om. Lyckliga går de tillbaka till sina klasser i nya lysande blå kjol eller shorts med rutig skjorta. Gång på gång hörs kommentarerna om att nu är alla lika fina.  – Man ser inte skillnad på fattiga och ännu fattigare. Här på Yennengas skolor gör vi allt för att alla ska känna att de har samma värde, säger skolans rektor, Sinare.

Ringar på vattnet

28 september, 2015

Vår skola i Nakamtenga skiljer sig på många sätt från övriga skolor i Burkina Faso. Inte bara utseendemässigt och utrustningsmässigt men också vad gäller arbetssätt, bemötande och pedagogik.  Ryktet om vår skola sprider sig och det är allt fler som vill komma för att ta del av våra erfarenheter och vår filosofi.

Idag har vi haft besök av en delegation från en skola i byn Mandie som ligger 13 mil från Nakamtenga.  Rektorn där, Drahman Ouedraogo, och en kollega var här för att lära sig av hur vi arbetar med IT i undervisningen.  Skolan i Mandie har fått tillgång till ett antal laptops via kontakter i Sverige men det vet inte hur de ska kunna utnyttja denna möjlighet på ett bra sätt.  Hela förmiddagen presenterades vårt sätt att arbeta med datorer i undervisningen på alla nivåer från förskolebarn på 4 år upp till fjärde klass i grundskolan. Jean Ouoba, som är vår IT ansvarig, presenterade hur han arbetar med att utifrån befintlig programvara som han söker via nätet, i samarbete med lärarna på skolan, anpassar mjukvaran så att de passar vår undervisning.  Delegationen från Mandie var mycket imponerad, intresserad och frågvisa.

Frågan uppkom naturligtvis om och hur vår skola kan dela med sig av de erfarenheter vi har samlat på oss under de år vi arbetat med IT.  För att bättre kunna fundera över detta bestämdes att vår rektor och vår IT-ansvarige om ett par veckor ska göra ett studiebesök i Mandie för att se förutsättningarna på plats och utifrån detta fundera vidare om hur ett samarbete skulle kunna etableras.

Det var inte bara IT arbetet som intresserade delegationen från Mandie utan också vårt övriga arbetssätt som jämfört med övriga skolor är mycket konkret och ger barnen bättre möjligheter att ta till suig undervisningen.

Trots att vår skola i Nakamtenga inte funnits så många år så börjar redan vår vision att lite smått förverkligas. Vi vill bygga en verksamhet inom olika utvecklingsområden som inte bara kommer byborna i Nakamtenga till del men som också sprider sig runt om i landet.  Det goda exemplet har redan börjat ge frukt.

 

 

Samsas över skolböckerna 4 och 4 barn?

21 september, 2015

Snart skolstart, om inte kuppmakarna sätter käppar i hjulen alldeles för skolorna. Nu har det varit generalstrejk och utegångsförbud i ett par dagar.

Vi räknar med att kunna starta som planerat 1 oktober.

Statliga skolor får skolböcker och annat material, som något givarland finansierat. Det borde räcka till alla barn i landet, men det är bara de statliga skolorna som får del av det. Och inte ens de alltid och inte heller alltid i tid. Om det blir över kan de privata få. Vi räknas som privat i deras ögon, trots att vi inte tar ut avgifter, som de privata lukrativa skolorna. Det innebär att vi måste köpa en hel del böcker i synnerhet i år när det varit politiskt turbulent.

Per elev kostar böckerna långt över skolavgiften familjen betalar för ett år.

I år har vi bett föräldrarna köpa alla skrivböcker och kulspetspennor, som man använder i skolorna här.

Rektor Sinare har gjort en inköpslista på vad vi behöver köpa nu inför skolstarten. Han kan åka in till Ouaga så snart det blivit lugnt och säkert igen.

Vi behöver egentligen 22 böcker per ämne, en bok per barn, av de som kostar 28 resp 36 sek/st. För att spara har rektorn budgeterat 5 och tänkt att de måste titta 4 och 4 vilket är mycket svårt. 2 och 2 kan gå…

Dessa böcker kommer vi att ha kvar till kommande år, då nästa kull får ärva dem.

Detta blir en summa på avrundat 2.700 SEK för hela klassen eller 123 kronor per barn…

Kan du hjälpa oss samla? Så ser vi hur många vi hunnit hitta finansiering till innan skolstart?

Containern fylls! Här en av donatorerna: Büngers

17 augusti, 2015

Tack Karin Brünger i Alvesta, för engagemang och för material till Nakamtengas skolor även i år! Allt kommer till användning i de olika verksamheterna. Lim, teckningsmappar, tuschpennor av olika slag, bokplast mm mm.

IMG_3126Bungers_1901_4cm copy

Yennengas elever slipper vara lediga

15 maj, 2015

Vi passar på att ha några extra roliga dagar. Lärarna på grundskolan har 3 studiedagar. I andra skolor måste barnen bli lediga. Det slipper Yennengaskolans elever. Varje dag har börjat med en timmas häftig dans. CE gympa dansEtt par förskollärare har fått igång alla 66 eleverna i danspass, som man skulle önska svenska barn få vara med om. Folk utanför skoltomten dras med och dansar de också. Efter danspasset har eleverna fått se film, lyssna på saga, spela spel, pussla och måla.

CE Bingo brickorCE Bingo

Morgonprocedur

12 maj, 2015

Varje morgon slänger sig 25 ungar in i klassrummet så snart dörren blir upplåst. Det kan se ut som om de ohyfsat inte klarar av att gå in lugnt och stilla. Men. Var och en sätter igång med sina uppgifter. Tre killar torka fönsterlamellerna. Ett barn har ansvar för katedern. Några för de olika skåpens hyllor. Ett par för materialet på hyllorna. Andra för att torka stolar och bänkar. Ett gäng sopar golvet. Två hämtar handtvättshinkarna och fyller dem med vatten. Några ska sopa terrassen. En tömmer papperskorgen. En annan fyller på nytt vatten i hinken för tavelsuddarna.

När allt är klart hämtas flaggan. Med handen på hjärtat och med allvarliga miner hissas flaggan och barnen sjunger nationalsången med stolthet.

Till morgonens rutin hör också att komma först till handtvätthinkarna. Utan att välta omkull dem som står före och ändå inte bli sist är en konst. På 10 minuter är morgonens procedur avklarad, skorna parkerade utmed skolväggen och barnen sitter på sina platser.

CE städning klassrum

Vidgade vyer

Äntligen dags för skolresan. Alla barnen i åk 3 sitter i en lång rad på terrassen och väntar på avresan.

– Drick vatten nu innan vi åker. Det blir varmt att gå ute i solen ett par timmar, säger jag. – Vi är inte törstiga, svarar barnen. – Vem ska bli först att dricka, utmanar jag. Alla barnen rusar mot vattenhinken och laddar inför den långa promenaden i djurparken.

Chauffören fäller ner sätena i bilen så halva klassen får plats. – Åh vad fort det går, skrattar ett barn, trots att vi kör mycket sakta mellan fälten ut mot vägen. – Titta han cyklar baklänges, säger en, som upplever att allt vi åker förbi rör sig bakåt.

CE djurparken bilenVid entrén till djurparken kontrolleras vi med namn och nationalitet, enligt listan som ska vara inlämnad en vecka i förväg.

Giraffen är det första djuren vi ser. Hur lång är giraffen, frågar vi. 50 meter höftar någon. Jag är 1 meter och 80 cm, säger Sinare. Då är Giraffen är 4 meter, föreslår Ernest snabbt. Tigern ser inte så snäll ut, tycker Sabine och backar. Alla håller med och påminner varandra om tigern i filmen Djungelboken, vi såg häromdagen. Vi går vidare och jämför de olika djuren. Vilka likheter och skillnader ser man på flodhästen och elefantens fotspår? Eleverna jämför sina upplevelser från förra besöket då de gick i förskolan. Det finns inte lika många djur nu, kommenterar ett barn. Många ska snart få nya ungar, tröstar någon. Hur tror du det ska bli nya lejonungar när alla hannarna är borta? Och då giraffen är ensam? Tigern är också ensam. Det är sant, säger Sinare, vi får se hur de ska lösa det problemet. Kanske hittar de en lösning om de samarbetar med andra djurparker.

Trötta och fulla av intryck sätter vi oss i skuggan. Alla får en baguette med köttfärs och tomat och en flaska kallt vatten. Vad det är roligt att få åka på utflykt, konstaterar Aguiratou och alla barnen nickar och håller med.

CE utflykten 1

Uniformer förenar

11 maj, 2015

Lyssna på kommentarerna om Yennengas förskola och skolas uniformer, som alla barnen ska bära från och med höstterminen 2015.

– Uniformer förenar och binder samman gruppen.  – Alla hamnar på samma nivå, är lika klädda, oavsett ekonomiska förhållanden. – Säkerhetsfråga då barn kommer i grupp med skolkläder. – Hygienisk fråga, eftersom alla måste komma rena och hela till skolan. Skolbarnen kan tvätta sina kläder själva. – Barnen blir stolta över sina skolkläder. – Det blir skillnad på skolkläder och vardagskläder. – Alla vet vad de ska ta på sig och lär sig vara aktsamma om sina skolkläder. – Vacker färg, som matchar skolan. – Mycket välsydda kläder. Kan lagas på plats av dem som sytt. – Väl vald kvalitet på tyget, så kläderna blir hållbara. – Varje plagg är kvalitetskontrollerat. – Skräddarna finns i Nakamtenga och går på Yennenga textilutbildning. – All förtjänst stannar i Nakamtenga och förstärker den lokala ekonomin. – Textileleverna, kvinnorna, får inkomster och kan leva ett mer oberoende liv.

 

Hur utvecklar man barns språk?

11 mars, 2015

De senaste dagarna har vi varit med på många bra språkutvecklande lektioner. I åk 2 har man blanda annat pratat om olika typer skor man kan ha på fötterna. Hur gör man det tydligast för barnen när det är ett nytt språk för dem? Jo, genom att ta med olika typer av skor och visa barnen. En härlig lektion med många skratt där eleverna fick gå fram och visa och pröva de olika skorna. Eftersom det finns barn med flera olika språk i gruppen pratade man om vad de olika skorna heter på moré, fulfulde och franska.

I åk 3 har man de senaste dagarna förberett eleverna inför ett prov som kommer den 17 mars. De ska då skriva en berättelse. Att använda sig av bilder är ett bra sätt att bygga upp en berättelse. Eleverna fick i grupp tre olika kort som de skulle lägga ut i tidsföljd. De samtalade sedan i gruppen om vad som hände på bilderna och tillsammans i klassen gick de sedan igenom ett exempel på hur det kunde bli. Även här sker undervisningen på moré och franska.

Samband mellan multiplikation och division

OLYMPUS DIGITAL CAMERAVid ett av våra eftermiddagsmöten med lärarna pratade vi om division och sambandet med multiplikation. Vi tog en modell som visade på sambandet samt förklarade hur man räknar kort division. Redan nästa dag var eleverna i full färd med att testa detta med gott resultat. Även andra nya modeller inom matematiken användes.

11043070_862610103795844_3869937370364723243_n

Dags att återvända hem till den svenska skolan

På måndag är det en ledig dag här i Burkina Faso eftersom man under söndagen firar internationella kvinnodagen. Därför var det vår sista dag igår tillsammans med eleverna och lärarna här i Nakamtenga.

Det har varit en lärorik tid med många bra och intressanta samtal mellan oss lärare. Det spelar ingen roll att vi kommer ifrån så olika förutsättningar. Det är samma saker vi behöver diskutera för att utvecklas som lärare.

Vi kommer att hålla kontakt med lärarna här och hoppas att vi snart kommer tillbaka igen.

Matematik i skolan, hur kan man arbeta med det?

5 mars, 2015

Vi började vår dag med att besöka CP1 (åk 1) för att medverka och arbeta med olika namn för talet 11. Eva ledde lektionen där barnen fick pröva att med hjälp av elva kapsyler och en pinne hitta olika sätt att dela upp talet elva.

1        10

 

Att arbeta praktisk dvs med konkret material är viktigt för att öka förståelsen. Eleverna fick sedan rita upp de olika sätten samt skriva med matematikspråk 1 + 10. Lektionen avslutades med att eleverna fick berätta vad de hade gjort och varför de arbetat på det här sättet. Något som för vissa inte var så lätt att förklara.

Efter ettan var det dags att besöka CE1 (åk 3). Eva inledda med att presentera en ”talspindel” som är ett bra sätt att befästa alla räknesätt för att ”göra” talet. T ex talet 12 = 3 x 4 = 10 + 2 = 24:2… osv.

Man tränar likhetstecknets innebörd och olika namn för talet tolv. Syftet med övning var att ge eleverna ett arbetssätt att träna och repetera likhetstecknets innebörd. Lektionen avslutades med en lek inom matematik där det gällde att våga ta en chans.

Efter lunch väntade CP2 (åk 2). Där fick eleverna pröva att göra en enklare variant på spindeln i form av en räkneorm men principen var den samma.

Dagen avslutades som vanligt med samtal och sammanfattning av dagen. Vi pratade om vad de hade sett och hur de skulle kunna använda och utveckla metoderna.

Vi hade även intressanta samtal om likheter mellan våra tvåspråkiga elever. Hur stödjer vi dem på bästa tänkbara sätt för att utveckla deras båda språk?

Redan fredag

27 februari, 2015

Första veckan går mot sitt slut. Många intryck och roliga möten har präglat vår vecka. Lärarna i skolan har under veckan deltagit i en statlig utbildning där bland annat frågor om hur viktigt det är med förberedelse och planering av lektioner tagits upp och diskuterats. Detta känner vi som lärare i svensk skola igen. Vi samtalade tillsammans under eftermiddagen om hur detta kan se ut. Vad är målet med lektionen? Vad kommer att hända? Hur vet vi att vi har nått målet och är elever med?

Vi pratade också om hur viktigt det är att våga pröva nya saker som lärare och att man behöver pröva många gånger innan man hittar rätt. Nyfikna frågor om hur vi gör i Sverige kom upp. Hur många lärare är ni i klassen? Vilka åldrar? Vilka ämnen? Likheter och skillnader mellan våra skolsystem?

Fantastiskt kul att vara från olika världsdelar men ändå upptäcka att det handlar om samma frågor. Hur får vi eleverna att lära sig på bästa sätt?

Förmiddagen ägnades åt förskolan och dess grupper. I Sverige pratar vi mycket om att våra barn behöver röra mer på sig och att skolan borde ha fler idrottslektioner. Varför inte följa den modell vi har i Nakamtenga? Dans, sång och trummor engagerar och sätter igång barnen under glädje och skratt.

Emmy 6 år, fick lämna över en hälsning från hennes förskoleklass Paddan på Boo Gårds skola och visa barnen teckningar och fotografier. Hon hoppas nu kunna få med sig lite bilder tillbaka hem så grupperna kan fortsätta ha kontakt och utbyte med varandra

Vad betyder siffran 0?

Dagens matematiklektion handlade bland annat om multiplikation. Vi blev imponerade av hur snabbt de gav det rätta svaret när läraren frågade t ex 3×7. När de tränat tabeller en stund gick de vidare till problemlösning där de behöver multiplikationen. Läraren kopplade uppgifterna till verkligheten genom att referera till barnens föräldrar och när man handlar på marknaden. När exemplet handlade om att kunna multiplicera 4×100 och barnen skulle ställa upp talet uppstod problem. Vad betyder egentligen siffran noll i talet? Detta ledde till intressanta samtal med lärarna på eftermiddagen.

Fransk grammatik – är inte alltid lätt att lära sig.

Att diskutera grammatik lärare emellan är alltid spännande, speciellt när man talar olika språk. Vi pratade en lång stund om hur man kan lära barn detta på ett naturligt sätt genom att använda substantiv som barnen själva valt och som man sedan konstruerar meningar kring med adjektiv och verb.

Hur ger man alla elever lika mycket chans att få tala i ett klassrum? Här som hemma i Sverige finns det de som alltid vill ge det rätta svaret och andra som sällan räcker upp handen. Vi presenterade en metod (No hands up) för lärarna som innebär att eleverna inte räcker upp handen utan läraren drar namnet på eleven.  I det här fallet hittade Eva träskedar som hon skrev elevernas namn på. Detta togs glatt emot och gav ett positivt resultat.

Dagen avslutades som alltid med att skolans flagga halades under sång. I morgon väntar en ny dag!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Tredje kvällen i Nakamtenga.

26 februari, 2015

Dagen har varit full av möten med lärare och elever och intrycken är många. Lärarna är intresserade och motiverade av få utbyta pedagogiska tankar för att fortsätta utveckla sitt arbete här i Nakamtenga. Hur får vi alla elever att vara delaktiga? Hur stödjer vi de elever som behöver extra tid vid arbetsuppgifter? Tankarna kring detta är lika här som hemma men förutsättningarna olika. Som tur var hann vi träffa Carina Apelmo, specialpedagog från Göteborg som tillbringat en månad här i skolan. Vår ambition är att kunna bygga vidare på hennes arbete med lärarna kring språkutveckling, elevnära- och elevaktiva förhållningssätt.

Dagen har ägnats åt läsinlärning, matematik och biologi. Hur många delar har en växt? Var utvecklas frukten? Vilka olika typer av frukter finns det? Varför odlar din mamma och pappa majs var frågor som ställdes av läraren. Här finns många tillfällen för samtal där eleverna kan utveckla sitt språk och sätta ord på sina tankar.

För mig, Cia är det kul att få se allt som hänt sedan mitt senaste besök och få träffa alla vännerna igen. Många kära möten! För Eva, som är här för första gången, är det många intryck och mycket nytt och spännande att ta in.

Dagarna kommer gå fort!

Tillbaka i Nakamtenga och l´école de Yennenga.

17 februari, 2015

Många glada återseenden, några nya ansikten och jag är snabbt inne i det som var min vardag under en hel hösttermin. Jag uppskattar att jag uppskattas. Förskollärarna efterfrågar mer fortbildning, även då det är skolan som står på tur.

Förmiddagsfikat såväl som handledning efter skoldagens slut används till att utvärdera dokumentation från hösten -14, vad som utvecklats efter det och hur lärarna kan jobba vidare. Det är intressant och tillfredsställande att se hur lärarna gjort förhållningssätt kring språkutvecklande, elevaktivt och elevnära arbetssätt till sitt eget. Det är spännande att samtliga vill mer och att även ifrågasättande av nya metoder leder till samtal som utvecklar och anpassar metodik och förhållningssätt i klassrummet. Det blir mer och mer tydligt för lärarna hur de kan lägga in det nya i läroplanen, ”le programme”, och nu har vi kommit till den punkt då processen kring hur och vem som ska dokumentera dessa komplement kan starta.

Att jobba med gemensamma texter, vilket gjorts i alla tre skolklasserna, är ett exempel på hur lärarna friskt provat något de aldrig varit med om tidigare. Ettorna har berättat vad de gillar i skolan i ett gemensamt brev till den äldsta gruppen i förskolan. Att var och en sedan illustrerat sin egen mening ökar läsförståelsen och utvecklar språket. Tvåorna utgick från en gemensam upplevelse då de tillsammans skördat majs, vilket till slut resulterade i varsin egen bok med text och illustrationer. De äldsta eleverna klarar att återberätta en saga, som de jobbat med tidigare, med början, mitt och slut. Att de sedan skrev ner sagan med egna ord på franska tror jag t o m förvånade ”tonton”, dvs deras lärare.

I samtliga klasser användes metoden att först låta eleverna prata på moré (de flesta elevernas modersmål) med bänkkompisen, innan de formulerar meningar till den gemensamma texten på franska.

Det arbetssätt lärarna kämpar med här kan tyckas elementärt, sett ur ett svenskt perspektiv, men med burkinsk läroplan i ryggen är det en revolution i det lilla.

Vi jobbar intensivt med att prova och utvärdera, under några veckor, och utmaningen för lärarna blir sedan att fortsätta med ständiga tankar på språkutveckling, elevnära- och elevaktivt förhållningssätt i ständigt nya situationer. Spännande. Bonne chance!

Carina Apelmo, specialpedagog från Göteborg på ”återbesök” i Yennengas förskola och skola i Nakamtenga

Ny Recitation

24 november, 2014

I 3ans klassrum har Sinare skrivit en recitation:

Récitation: Kämpa på!

Kämpa på, lilla skolbarn!

Landet behöver din händer

och också din hjärna.

Kämpa vidare lilla skolbarn!

I morgon lyser en strålande sol

på de arbetsamma barnen.

Dags att tömma postboxen

16 november, 2014

Barnen i klass 3 berättar om något som är nytt för dem.

– Varje vecka drar vi lott om vilken vi ska skriva brev till. Det är hemligt, tills vi delar ut posten. Alla får brev från något i klassen. Vi lär oss hur man skriver brev. Man måste skriva namnet på den man skriver till. Annars vet man inte vem som ska få brevet. Så ska man berätta något och avsluta med sitt eget namn. Första gången skrev flera barn sitt eget namn på ”till” också och det ska man inte göra. Då får man sitt eget brev.  Vi skriver brev två gånger varje vecka. Postboxen blir alldeles full. Vi lär oss mycket franska, säger tonton.

 

Häxor – finns dom, eller…. ?

14 november, 2014

 

Häxor som, äter människor, är en ständig rädsla för många människor. Ett viktigt ämne att ta upp med barnen i skolan i Nakamtenga. Vi fick oss tillsända filmen Kirikou från en vän i Sverige.  Barnen i 3:an såg filmen. De satt på det hårda cementgolvet i 70 minuter och följde andlöst den lille Kirikou, hur han kämpade mot Karaba, som hade slängt något ont på byn. Alla trodde hon var en ond häxa. Hur han inte gav sig utan ville veta varför hon gjorde onda saker. Han kämpade orädd och påhittig och tog reda på hemligheten bakom hennes ondska. Han kämpade för att få alla rädda människor att förstå och förlåta. Godheten och kärleken segrade.

Sinare, läraren i klassen, har under veckan följt upp med samtal om häxors existens. Han har lyssnat på barnen och deras rädslor. De har tillsammans analyserat filmen och de olika personerna. Dessutom arbetar barnen med den tydliga franskan, som alla talar i filmen. De skriver egna berättelser om sina upplevelser och tankar. Ritar bilder till sina texter och gör små böcker i ämnet häxor.

Vi hade en gång boken, men ett sommarlov åt termiterna upp halva boken. Har inte hittat den här i Ouagadougou. Kanske finns den inte längre att köpa?

 

Final report, October 2014

10 november, 2014

Background

The Yennenga Progress Center in Nakamtenga, which is one of Yennenga Progress programs in Burkina Faso, West Africa, has from Stichting af Jochnick Foundation received a grant of 313 500 SEK for the construction of the first part of a Primary School Block in the village.

This Primary School is an important and logical extension of the Yennenga Progress school program in Burkina Faso. The organisation has since 2001 developed a Nursery School that has to a great extent changed the opportunities for the children in this area in the country side. With the new primary school block, the children will have the chance to continue their training in a very good learning environment.  At the moment we have 175 children (3 – 9 years) in our Nursery School (5 groups) and in the new Primary School (3 classes).

Achievements

Bildsida 1 Ec Prim copyAccording to the budget approved by the Jochnick Foundation, this phase comprised the construction of three classrooms, installation of water and electricity and building of a latrine.

The constructions have been made as a part of the vocational training program of young men in the village. Therefor, nothing of the funds received, have been paid as overhead costs to a building company. That means that we have been able to build a bit more than planed.  We therefor almost have finished the school kitchen and have laid the foundation to the administrative building and the school library.

When building, we have as much as possible used local material, as for example the walls that are constructed with laterite, hand cut stones, from a nearby quarry. Our own welding workshop has made the metal roof structure and a local welder the windows and the doors. This means that the outcome of this project is not only the school block but also a very apparent stimulation of the local economy that has very positive effects for the rural families in the village.

The first phase of the school is now achieved. That is the construction and equipment of a three classroom building, kitchen for the school canteen and the latrine. According to the planning this phase should be finished in May but that was not possible. When the school term started the 1 of October, we were very happy to offer theses beautiful and suitable buildings to the teachers and the pupils.  (See pictures).

The design of the buildings is very different compared to common school buildings in Burkina Faso.  We are convinced that the working out of the buildings, the light-coloured and well-ventilated classrooms plus an inspiring arrangement of the schoolyard, are important elements to help the pupils to succeed in school. We hope that our set up will inspire others to follow our example.

Acknowledgements

Yennenga Progress is very thankful to the Jochnick Foundation for the grant given to help us to contribute to a better school environment in Burkina Faso. The need of schools in Burkina Faso is enormous and the government has not the financial possibility and means to respond to that need. Therefor a community initiative as ours, is very well seen and welcomed by the authorities. They also welcome initiatives that can change the very out fashioned pedagogical methods that are still in use in the country.  Our ambition is that the Yennenga Primary School will be a model for future schools in Burkina Faso, both concerning the set up of schools as the pedagogical methods used.

– Kan man mäta värme?

5 november, 2014

Eleverna i klass 3 får lära sig mäta temperaturen på luft och vatten. Restaurangköket ligger alldeles nära skolan. Vi passar på att utnyttja köket en stund. Där känner vi på vatten. Sätter en termometer i vattnet och börjar värma upp det. Hur länge kan man ha kvar handen i vattnet? Strax över 40 grader blir det alldeles för varmt. Inte konstigt att man blir väldigt sjuk då kroppen blir över 40 grader. Vi får hålla varsin isbit. Den gör ont efter en stund. Den smälter fort i handen. I munnen var den ganska otrevligt kall. Ska vi tro på tantie Eva då hon berättar att sjöarna blir alldeles frusna och hårda på vintern? Hur kan man fiska om sjön fryser? CE termometer 1 CE termometer 4

Tillbaka i klassrummet får vi tillverka våra egna termometrar av papper och garn. Varje dag tittar vi på en riktig termometer och ser hur många grader den visar. Som en linjal, nästan, men att räkna baklänges vid 0 är svårt.  I klassrummet mäter vi 35 grader nästan varje dag.

Barnen har ritat sin nya skola!

Flytten

27 oktober, 2014

Under de första veckorna fick både förskolan och grundskolan trängas i förskolans lokaler. Den nya skolan på andra sidan muren höll på att byggas. Varje dag tittade alla barn och lärare ut genom fönstren och längtade till den nya. Så kom dagen då barnen fick ta sitt material i famnen och gå till sina nya klassrum. Klass 1,2 och 3. Det är spännande att få komma in i det nya målafärgsdoftande klassrummet. De nya fina bänkarna från Frimeco, står lite annorlunda. Lärarna dirigerar var eleverna ska sitta. Barnen lägger sina pärmar, böcker och skrivmaterial på plats. Nya namnlappar tejpas på borden. Det råder en högtidlig feststämning.

Efterhand kommer det upp stora anslagstavlor på väggarna. Världskarta. Krokar för stora linjaler och passare. Laminerade alfabetsplanscher. Väggskåp för lärarens tavelkritor, häftapparat, hålslagare, ordböcker mm.

Allt är inte riktigt klart runtom. Byggare och hantverkare jobbar vidare på skolköket, matsalen, biblioteket och administrationshuset. Vi har Burkinas finaste och bästa skola, säger skoldirektören Issouf Sinaré med stort mått av stolthet.

Ett antal Nakamtengabor, som nu bor i Ouagadougou, besökte byn. Bland annat besökte de den nya skolan. ”Kan ni inte bygga ett internat så att vi kan skicka hit våra barn också” frågade en av besökarna mycket imponerad .

Flytten

Under de första veckorna fick både förskolan och grundskolan trängas i förskolans lokaler. Den nya skolan på andra sidan muren höll på att byggas. Varje dag tittade alla barn och lärare ut genom fönstren och längtade till den nya. Så kom dagen då barnen fick ta sitt material i famnen och gå till sina nya klassrum. Klass 1,2 och 3. Det är spännande att få komma in i det nya målafärgsdoftande klassrummet. De nya fina bänkarna från Frimeco, står lite annorlunda. Lärarna dirigerar var eleverna ska sitta. Barnen lägger sina pärmar, böcker och skrivmaterial på plats. Nya namnlappar tejpas på borden. Det råder en högtidlig feststämning.

CE flyttar in

Efterhand kommer det upp stora anslagstavlor på väggarna. Världskarta. Krokar för stora linjaler och passare. Laminerade alfabetsplanscher. Väggskåp för lärarens tavelkritor, häftapparat, hålslagare, ordböcker mm.

Allt är inte riktigt klart runtom. Byggare och hantverkare jobbar vidare på skolköket, matsalen, biblioteket och administrationshuset. Vi har Burkinas finaste och bästa skola, säger skoldirektören Issouf Sinaré med stort mått av stolthet.

Ett antal Nakamtengabor som nu bor i Ouagadougou besökte byn. Bland annat besökte de den nya skolan. ”Kan ni inte bygga ett internat så att vi kan skicka hit våra barn också” frågade en av besökarna mycket imponerad .

Första fasen av skolbygget är genomförd

24 oktober, 2014

Förskolan i Nakamtenga har varit verksam sedan 2001. Hundratals barn från området i och omkring Nakamtanga har fått en bra grund att stå på inför fortsatta studier i grundskola och gymnasium. För att ytterligare förstärka barnens möjligheter att få en bra undervisning, startade Yennenga Progress BF en grundskola för två år sedan i befintliga lokaler.

Förra året fick vi ett ekonomiskt stöd från Jochnick Foundation att bygga första fasen av vår grundskola. Nu är de första tre klasserna färdiga och barnen har fått en fantastisk skolmiljö. Kanske den bästa i hela Burkina Faso. Vi tackar Jochnick Foundation och andra som ekonomiskt bidragit till byggandet av denna juvel i Nakamtenga.

Vi hoppas att också snart få ekonomiska möjligheter att bygga den återstående delen för att kunna erbjuda eleverna alla sex klasser som ingår i vad som här kallas primärskolan. I projektet ingår också skolkök och matsal, bibliotek, administrationsbyggnad samt idrottsplats och en lekplats för kreativa lekar.

Skolstart i Nakamtenga!

14 oktober, 2014

Det var med stolthet som skolårets avslutades i juli 2014 på Yennengas grundskola i Nakamtenga. Lärarna har lyckats gott i sitt arbete med eleverna. För visst beror elevernas resultat på om lärarna är duktiga! Eleverna är ju alltid duktiga. I Burkina tittar man mycket på elevernas reslutat och jämför barn emellan och mellan skolor. På vanliga skolor brukar det vara omkring 50 % godkända. Ibland fler och ibland färre. Den som inte har fått medelpoäng minst 10 av 20 möjliga får gå om läsåret. Det är mycket vanligt. På Yennengaskolan i Nakamtenga hade vi 100 %. Alla eleverna kunde alltså med ära flytta upp en klass.

Under hela regnperioden är termiterna mycket aktiva. De bygger gångar rakt genom golv och väggar och mumsar i sig allt av textilier, trä och papper, som kommer i deras väg. Man måste hålla efter dem varje dag så de inte förstör något. Trots att vi i skolan har så mycket material och möbler var allt helt och fint efter sommarlovet. Dieudonné hade fått i uppgift att hålla koll på alla utrymmen. Alla lärarna på förskolan hjälper också till och kommer regelbundet och tittar till alla skåp, så inga pussel eller spel blir uppätna.

Regnperioden börjar ungefär i juni och håller på till i början av oktober. Under den tiden ska fälten göras i ordning. Efter ett par ordentliga regn är det dags att börja så. Man ska så frö för frö, dubbelvikt med en hacka i handen. Helst ska man kunna lägga lite kompostjord i gropen där fröna ska gro. Sedan väntar man på att regnen ska komma alldels lagom mycket och lagom ofta. När ogräset börjar växa är det dags för en bredare hacka för att luka bort allt som inte ska få störa den lilla grodden. Luka och luckra. Hacka hacka hacka. Alla har små fält för olika grödor. Majs, hirs, sorgum, bönor, jordärtor, gombo, jordnötter, sesam, bissap, ris och grönsaker runt dammarna.… I år har det regnat ganska mycket. September är en månad då man kan plocka olika vilt växande blad för att torka. Nu är det tid för att skörda majsen och bönorna. Regnar det på bönorna blir de genast svarta och oätliga. Vissa grödor ger bra och andra dåligt beroende på om man t.ex. har sått i en svacka eller på lite högre mark. Om man sådde exakt i rätt tid eller ej. Det är mycket som spelar in. Helt klart är att alla i hela familjen hjälps åt och sliter hårt.

Lennart och jag är tillbaka i Nakamtenga sedan i början av september. Alltid mycket att göra inför ett nytt skolår. Intervjuer, anställningar, planeringar, samtal och praktiskt arbete med allt som ska fungera i de olika aktiviteterna. Lennart, med alla de olika teamen, har jobbat med den nya skolbyggnaden för grundskolan.

Namnlös3

Stenhuggarna levererar sten. Åsnekärra för åsnekärra och några finhackar och putsar stenen så de ska bli bra att bygga med. Gjutformar tillverkas. Luc med sina killar svetsar takstolar. Några murar. Andra blandar cement och murbruk. En målar. En annan drar in elledningar.

Namnlös2

I år har vi två nya som har börjat arbeta på förskolan. Zoenabo och Aminata. De får börja i PS = lilla gruppen tillsammans med varsin van förskollärare. Skolköket på grundkolan behöver förstärkas så nu börjar Abiba vara med för att läras upp av de som redan kan.

Vi började terminen med en fortbildnings-grundkurs för alla nya på Yennengas förskolor/skola. Jag ville i god tid ha allt klart med planering, material, klassindelningar, ansvarsområden och inte minst en lärare i varje klass. Det hade blivit flera intervjuer, men då vi skulle börja hade vi ingen, som skulle kunna ta hand om åk1. Vi måste ju ändå börja kursen. Jag ställde borden i en halvcirkel. La en penna och en fin anteckningsbok på varje bord. Först lite historia om hur det kom sig att vi startade en förskola i Nakamtenga och sedan även grundskola. När jag tittade ut såg jag en man i knallrosa skjorta komma över gården. Han kom in och satte sig på den tomma stolen. Vi gjorde en presentationsrunda och hälsade Salif välkommen i gänget. Intervjun fick vänta tills eftermiddagen.

Namnlös1

Yennengas punkter är bra att utgå ifrån i de flesta sammanhang. Alldeles utmärkta då vi pratar om hur vi förhåller oss till eleverna, kollegorna, föräldrarna osv. Tystnadsplikten är väldigt viktig på alla Yennengaskolorna, men inget man talar om på andra ställen. Alla vet dock att präster har tystnadsplikt. Däremot kan alla berätta om kränkningar de fått vara med om som barn och även som vuxna.

I Burkina Faso börjar skolorna 1 oktober. Det gör vi i Yennengas skolor också. I förskolans lilla grupp gråter alltid några de första dagarna. De andra sjunger och dansar och försöker få med de rädda. Efter några dagar har det gått över och alla har insett att man har väldigt roligt på förskolan.

Skolbarnen är glada att se varandra igen. Förutom lärarnas egna barn så har ingen varit i kontakt med böcker, skriven text eller talat franska under hela lovet. Det blir en hel del repetition för att man ska komma ihåg och komma igång igen. Dagens höjdpunkt är då läraren läser en bok.

Vi har över 40 nya elever i år. Alla behöver faddrar för att finansiera kostnaderna i skolan. Bjud med era vänner att också få bli faddrar till ett barn på Yennengaskolan i Nakamtenga.

Eva Karlsson

Lärarhandledare i Nakamtenga

Fortbildning och planeringsdag innan skolstart

24 september, 2014

Vi är igång med årets fortbildningsdagar för de nya på Yennenga i Nakamtenga. De som redan varit med en termin eller mer och nytillkomna i personalgruppen. När vi startade fattades fortfarande en lärare till årets årskurs 1. Lika svårt att få fram lärare i Burkina som i Sverige.

Efter ett Nakamtengahistoriapass kom en lång kille i knallrosa skjorta över gården. Han presenterade sig som Salif och satte sig på den väntande stolen. Han kom snabbt in i gruppen, som varmt välkomnade honom.

I år har vi ingen hitrest lärare från Sverige, så Pauline och jag får klara oss själva. Jag är ganska trygg med att hon förtydligar och hjälper mig hela tiden. Hon vet ju redan innan vad jag ska säga. Ibland tar hon ett pass och ibland jag. Alla hjälps åt och bidrar med erfarenheter. Det fungerar bra.

Lekplats på gång!

1 september, 2014

Skolastarten är inte förrän 1 oktober, men vi har mycket att göra innan dess! De nya skolbyggnaderna håller på att iordningställas, lika så köket, bibiloteket och latrinerna!

Och så skolgården!

Förskolorna har ju sina skolgårdar med gungor och sandlådor, innanför förskolans staket. Skolans gård är däremot öppen, och lekplatsen ska byggas anpassad för att också kunna vara tillgänglig på kvällar och helger!

Redan i julas fick vi en gåva från  Landsskapsgruppen, och i vår var det en födelsedagsinsamling (Sven 10 år!), vilket innebär att vi har de första 14 000 kronorna för att börja bygga på lekplatsen! I våras utlyste vi uppdraget:

IMG_1323Rita en lekplats som uppmuntrar lek och rörelse, vila och rekreation, en mötesplats, som står emot termiter och Burkinskt klimat.

IMG_1330Och arkitekt Lotta Imberg tog sig an uppdraget med bravur!

Vi börjar och kommer efter hand att bygga på efter Lottas fantastiska modeller!

IMG_1335Tack fantastiska Lotta för att du ger av din tid, din kunskap och din kreativitet! Vi ser fram emot mycket spännande arbete med dig!

 

Alla klarade sin examen

17 augusti, 2014

Alla eleverna i årskurs 1 och 2 i Yennengaskolan i Nakamtenga har fått godkänt i slutbetyget för årskurserna. Det är fantastiskt roligt. Elever, lärare och föräldrar är mycket stolta. Det har de rätt att vara, efter ett skolårs hårt arbete. Vanligtvis måste några elever i varje klass gå om i skolorna i Burkina Faso, vilket har flera orsaker, men även i år har alla våra Yennengaelever hållit måtten. Yennengas tanke och arbetssätt är att barn har rätt till att lära utan rädsla för fysisk och psykisk straff och förnedring. Barnen uppmuntras att våga ta initiativ, ställa frågor och vara kreativa.

Lärarna i Nakamtenga får grundläggande utbildning i olika och senaste metoderna för skriv- och läsinlärning, av erfarna svenska lärare ur Yennengas nätverk. De provar metoder och för dem ett helt nytt sätt att tänka på barns lärande, som de till sin glädje och ibland även förvåning ser fungerar bra. Barnen känner igen sig med metoder och material  från den positiva Yennengas förskolan de alla gått. Lärarna får dessutom daglig handledning och utvärdering av arbetet. Vi siktar på att bli en av de bästa skolorna i landet… det ser ut som vi redan är det och nu ska vi bli ännu bättre.

Yennengaskolan får redan många studiebesök, som vill se och lära av våra erfarenheter.

Vårt mål och våra drömmar är att fler barn i Burkina Faso ska få nå samma goda resultat som våra elever på Yennengskolan.

10 års kalas!

14 maj, 2014

Sven väljer alltid ett tema för sina kalas och samlar in pengar till något han tycker är viktigt och roligt! Nu när han fyllde 10 år (stor dag!) valde han att samla in pengar för att bygga en klätterställning på nya skolgården i Burkina Faso, där hans kompisar ska gå i skola!

Svens kompisar samlade ihop 3790 kr! Otroligt roligt! Vi tänkte använda cirka 20×20 m av nya skolgården till lekplatsen. Klätterställningen ska placeras hitanför det stora trädet på bilden.

NU är designers i gång och vår svetsare Luc i Nakamtenga väntar på ritning för att sätta igång! Fortsättning följer!

bild

 

Föredömlig tvättlektion

6 maj, 2014

Sinare, lärare i klass 2 på Yennengas skola i Nakamtenga, förklarar att alla kan tvätta sina egna kläder. Det har inte med att göra om du är pojke eller flicka. Alla måste tvätta sig själva och sina kläder. Man kan tvätta åt sina småsyskon också. Jag tvättar mina barns kläder och dessutom min frus kläder!! Alla barnen får tvätta och skölja i flera rena vatten. Vem av er tvättar kläder hemma?

Firande av bokens dag i Nakamtenga

5 maj, 2014

Bokens dag är en tradition på Yennengas skola i Nakamtenga och firas i alla länder, inte bara i Burkina Faso.

Alla skolans barn och lärare samlas i matsalen på morgonen. Barnen får höra om den stora dagen, om vikten av att läsa böcker och att vara aktsam om dem. Alla vill läsa böckerna år efter år. Det finns böcker i tyg, av plast, i trä och av papper. Stora barn på förskolan kan använda pappersböcker.
En elev får visa hur man bläddrar i en bok, varsamt och med rena händer. Sedan handlar hela dagens program om böcker. Vi häftar ihop egna böcker och barnen blir författare och illustratörer. Vi är alla såå stolta över våra elever i Nakamtenga!

Geografi, stavning, språk och livskunskap!

28 april, 2014

Gaël, ett av barnen i klass 1, fick två foton på sig och Josef från Finland, som var här i vår. Klassen skrev en gemensam text, som de sedan arbetat med på olika sätt.  Ett arbetsmoment var att välja ut ett svårt ord och med det skriva en egen mening.

”Gael fick ett foto

Joseph och Gael är kompisar.

Fotot kommer från Finland.

Finland är ett land i Europa.

Joseph är bravo!”

Kändisvarning!

13 april, 2014

Det var väldigt roligt att få ha med katalogerna från Frimeko och visa att korten vi tog i klassen i höstas nu är publicerade i kataloger i Sverige som går ut i 30 000 ex!

IMG_6862Katalogen skickades runt, och förtjusningen var stor över att få se sig själv i bild i fina, blanka katalogen!

IMG_6868Eleverna visade glatt upp sina bänkar. Prydliga högar av böcker.

Även att sortera i sin egen bänk, få lägga i raka vinklar, penna i rak linje etc, är en del av matteträningen. Raka linjer och räta vinklar är något ögat ska träna, för att kunna applicera i matteboken.

Hemma på de flesta barnens gårdar finns inte många räta vinklar, men däremot runda varma former!

 

Här står ett ensamt träd…

11 april, 2014

Klass 1 går ut på gården för att ha lektion om rötterna på träden. Alla barnen står tysta och snälla och lyssnar duktigt på sin lärare. Något rör sig bland löven. En svansspets sticker fram. Ljudvolymen höjs. Ingen står stilla. Dendär med svansen springer in i en stapel med överblivna kakelplattor som står utmed kökshuset. Fokus från trädet till kakelstapeln. Förväntan. Spänning. Någon petar lite med en pinne och alla skriker och skrattar. Allas uppmärksamhet är riktad mot den fyrfota. Tystnad igen. Plötsligt är det ett barn som inte kan vänta. Hon välter ner kaklet. Alla skriker och rusar efter den flyende råttan. En stor ätbar goding, som försvinner under en öppning i muren.

Rötterna på trädet skulle vi ju prata om…det blev många långa historier om egna erfarenheter av råttjakt, grillning och hur otroligt gott det är.

Dags att fira – Internationella Pi-dagen!

13 mars, 2014

Finns det något att fira, så gör vi det i Nakamtenga. Kanske inte kanelbullens dag, men gärna Pi-dagen. Internationella dagen för matteintresserade. Glädjen i matematiken är påtaglig och vi uppmuntrar gärna.

På morgonen samlades alla barnen för att få veta att alla i hela världen firar Pi-dagen. Det ville förstås alla i Nakamtenga också! Vi ska räkna hela dagen, berättar Isabelle efter flera sånger som går ut på att räkna. Jaaa, ropar barnen och sjunger sånger om hur varje kilometer till fots sliter på skorna.

Alla lärarna har tänkt ut gamla och nya roliga saker att göra tillsammans med barnen på Yennenga förskola och primärskola. Hela skolan är indelad i stationer. Barnen cirkulerar runt och får ett varierat matteprogram hela dagen. Det mesta kan bli matte. Barnen fick mäta tiden med timglasen. Trädens omkrets med sig själva. Steglängd på golvet. Varandra med måttband. Sorteringsövningar, logiska block, mönster och mycket mera. ”Snappa plastsko” med siffror. Två lag står mitt emot varandra. Alla barnen har fått varsitt sifferkort. Fröken ropar t.ex. 5 och då springer barnen som har siffran 5 på sitt kort fram till mitten och snappar åt sig skon. Trots stekande sol vill inte barnen sluta leka. Lärarna presenterar lek efter lek och när dagen var slut fanns fortfarande många roliga mattelekar kvar att göra.

Klass 1 och 2 passade på att spela mattespel en hel dag. Darttavlan var ny för dagen. Huvudräkningen blir en rolig lek och barnen lär sig fort då de känner att de har roligt och får leka, kommenterar Sinaré, som är ansvarig för klass 2.

Mattelekdag vill vi ha i morgon också, sa Samanta, som bäst gillade leken ”fruktsallad” med siffror.

Matchning då det är som bäst!

12 mars, 2014

I 30 000 kataloger som skickas till skolor runt om i Sverige syns snart detta underbara första uppslag!

Frimeko som i höstas skickade 60 skolbänkar och 100 stolar till Yennengas grundskola i Nakamtenga, Burkina Faso skriver i katalogen:

”De senaste åren har vi på Frimeko satsat hårt och målmedvetet på att ta fram produkter som möter varje enskild förskola och skolas behov för en bra arbetsmiljö. För oss var det därför en extra utmaning att ta fram lösningar skräddarsydda för en helt ny kontext där vi exempelvis skulle ta hänsyn till termitmyror som äter upp allt trä som står direkt på golvet, och sandstormar som förstör böcker om de ligger framme när de inte används! Vi presenterar här stolt vårt samarbete med organisationen Yennenga Progress. En perfect match för oss på Frimeko som vill bidra till en bättre värld, genom lyhördhet för behov och att dela med oss av erfarenhet och kunskap. I Burkina Faso i Västafrika – ett av världens fattigaste länder i Saharas kant – är Frimeko nu med och bidrar till att skapa trygga och kreativa skolmiljöer! Och kan stolt säga att våra möbler håller i alla klimat!”

Samarbete då det är som bäst!

 

Dagens allra roligaste lek

23 januari, 2014

Alla hjälps åt att göra i ordning skolans idrottsplan. De stora stenarna ska läggas i en hög. Allt ogräs och rötter ska hackas bort. Marken ska bli så slät som möjligt för att de nakna fötterna inte ska skadas. Småsten, glasbitar, metall och plast rensas och hamnar i sina egna högar. Det blir en glädjefylld tävlan i att knuffa och sparka loss stenarna. Oj, under en sten låg en stor skorpion. Skorpionen fick ett kort liv. Puiswinde krossar de största stenarna så att barnen ska kunna bära rimligt stora stenar.

– Det är bra för eleverna att få göra i ordning sin egen idrottsplan. De känner sig delaktiga och stolta över sin fina skola, förklarar Yennengaskolans rektor M Louis Ouédraogo.

Glädjande utveckling, men mycket återstår

15 december, 2013

Så går då elevers, lärares och min termin på Yennengaskolan i Nakamtenga mot sitt slut. Jag hoppas att vi tillsammans har bidragit till, och påbörjat en del nya, processer som gör att eleverna trivs i sin skola – för att man lär sig saker hela tiden, för att man får vara aktiv, för att man får försöka och man får misslyckas utan att bli kränkt och för att man har roligt i skolan.

Det finns mycket att glädja sig åt på förskola och skola, men också mycket som återstår: Att första årskursen har fått en lärare som trivs med sitt jobb, skapar relationer till eleverna varje dag och vågar prova ny pedagogik och ser möjligheter att överföra ett nytt synsätt till ytterligare aktiviteter är glädjande. Att förskolan har en föreståndare som är entusiastisk och snabbt sätter sig in i nya arbetsuppgifter, som t ex att hjälpa elever i tvåan att förstå matematiska begrepp, genom att med hjälp av olika metoder förklara på modersmålet. Och att förskollärarna fortsätter att utvecklas och är sugna på att prova det vi pratar om för att barnen skall lära mer och få en än bättre start på sitt liv.   Men jobbet med att ge en ny lärare i tvåan redskapen att kunna ta vid där Salamata, deras förra lärare, slutade – det jobbet återstår.

Hösten har gett mig en massa erfarenheter och upplevelser som förhoppningsvis inte varit helt oväsentliga för verksamheten och jag ser fram emot att fortsätta följa utvecklingen på Yennengaskolan och på något sätt även i fortsättningen ha en dialog med Eva och de andra pedagogerna.

Carina

Handen på hjärtat

2 december, 2013

Burkinska flaggans dag firad i Nakamtenga. Flaggstången tillverkad och satt på plats. Direktören håller tal och förklarar meningen med flaggans färger. Flaggan hissas långsamt. Barnen sjungen under stort allvar den långa ganska svåra nationalsången och med handen på hjärtat.

Kreativa barn

26 november, 2013

Kreativiteten flödar och barnen passar på att använda alla lediga utrymmen i räkneboken. Barnen som knäckt läskoden skriver på sitt modersmål. Hervé har skrivit Nationalsången på moré bredvid flaggan, i väntan på att lektionen ska börja.

Man ser på barnen…

22 november, 2013

Maria berättade vid en av våra träffar att hon ser på barnens ansikten hur nöjda de är då de får jobba med de nya lässtrategierna. De får en struktur och handledning att utifrån den berättade sagan göra associationer till sitt eget liv, som de sedan får berätta för en kompis.

Vi jobbar på här i Nakamtenga. Nu efter skördeperioden kan vi träffa förskollärarna oftare och inspirera till att testa nytt och utveckla det som fungerar till att bli ännu bättre. De är sugna på både nya språkutvecklande lekar och övningar som utvecklar det logiska tänkandet. Då vi genom kartläggning av förstaklassarnas kunskaper i matematik konstaterat att barnen behöver mer träning i förskolan på talens grannar och att räkna baklänges, inom talområdet noll till tio, satte förskollärarna genast igång med nya övningar och spel som vi testat under våra pedagogiska eftermiddagar. Och barnen tycker det är kul.

För lärarna i Primärskolan är det stora dilemmat hur de skall hinna både det som står i den mycket detaljerade läroplanen och det som Eva och Carina pratar om. Vår nye lärare i ettan är modig och nyfiken och klarar att öka barnens talutrymme, aktivitet och motivation genom att variera övningarna för att nå målen – inom läroplanen! Varje eftermiddag utvärderar vi dagen och pratar vidare om hur man kan jobba. Det är lyxigt tycker jag som kommer från vår svenska skola med ständigt bristande resurser och även lyxigt ur ett burkinskt perspektiv, om man jämför med skolor där det går hundra elever på en lärare.

Carina Apelmo

Familjen – hur stor som helst!

21 november, 2013

När vi studerar Familjen i primärskolan lär vi oss de franska orden för mamma, pappa, farmor, farfar, lillebror, storebror, lillasyster, storasyster, moster, faster osv. Vi får enligt läroplanen lära oss att utmärkande för en farfar är att han går krokig med käpp. Han har inga tänder kvar så han har svårt att äta.

Kommitté för stöd till skolverksamheten

13 november, 2013

Säga vad man vill om utbildningssystemet i Burkina Faso men staten gör ändå tappra försök att involvera alla i skolfrågorna. Varje skola i Burkina Faso ska ha en föräldraförening och det ska helst också finnas en föreningar för skolbarnens mödrar.

Nu ska det också finnas en COGES, som är en skolornas ledningskommitté. Denna kommitté ska dels bestå av ett antal valda medlemmar men också ett antal medlemmar som har en särskild ställning i lokalsamhället. I går eftermiddag (12 nov) hade befolkningen i området runt Nakamtenga kallats till ett möte för att välja kommittémedlemmar. Det blev ett möte som tog två timmar och som leddes med bravur av Louis som är primärskolans direktör.

Ett 75 tal bybor kom, både män och kvinnor, som deltog med stort intresse. Efter två timmar var kommittén vald och konstituerad. Yennenga Progress ordförande i Burkina Faso, Lennart Karlsson, tillhör nu kommittén som en av de särskilda medlemmarna. Nu återstår att se med vad och hur denna kommitté ska kunna utgöra ett stöd till skolans verksamhet.

 

Carinas vardag……

5 november, 2013

Jag har till stor del kommit in i en vardagslunk under veckorna, då jag följer arbetet framför allt i de två skolklasserna. Registrerar vad som fungerar och vad som behöver utvecklas i verksamheten för att fler ska lära mer. Vi har pedagogiska möten med lärarna i olika grupperingar på eftermiddagarna och följer upp det vi pratat om och testat under fortbildningen. Tanken är att skapa en struktur för att utvärdera och dela med sig. Jag ser exempel på aktiviteter från fortbildningen som testas, men också mycket som vi behöver jobba vidare med.

Det vi jobbar mest med är att skapa metoder kring lärandet som aktiverar alla elever och inte bara en i taget, vilket är skolnormen här. Plus att ge eleverna tillfällen att prata och bearbeta det de ska lära både på sitt modersmål och på franska.

Här uppfostras barn, både i hem och skola, att vänta och vara tysta oavsett vad som händer eller inte händer, vilket gör en svensk pedagog frustrerad. Ibland får jag lust att kasta in en massa färgglada studsbollar i klassrummet för att få en reaktion. (Det har jag aldrig haft lust med i ett svenskt klassrum 😉

Men lärarna är modiga och testar nya metoder!

Pedagogik på export…

2 november, 2013

Hej

Här är jag, Carina – en svensk lärare med lågstadielärar- och specialpedagogsutbildning – i en annan verklighet, för att under hösten försöka dela med mig av min erfarenhet. Utmanande och svårt, men mycket stimulerande och roligt.

Efter en två veckor lång fortbildning med förskollärare och lärare på Yennengaskolan i Nakamtenga, med allt från allvarliga samtal om språkets betydelse för lärande till lekar med skratt och utmaningar för motivation och språkträning, har verksamheten nu varit igång i en månad och pedagogerna provar det de lärt sig.

Tanken är att jag är med i verksamheten i framförallt de båda skolklasserna under dagarna. Registrerar vad som fungerar och vad som behöver utvecklas i verksamheten för att fler ska lära mer. Vi har sedan möten med pedagogerna i olika grupperingar. Vi pratar om vad de testat, hur det fungerat och om det kan vara något för de andra grupperna. Vi skapar en struktur för att utvärdera och dela med sig. Jag har redan sett exempel på aktiviteter från fortbildningen som testats, men också mycket som vi behöver jobba vidare med.

Under fortbildningen har vi pratat om att ge eleverna talutrymme, motivera dem, aktivera alla och konkretisera undervisningen. Pedagogerna vill, men det är klurigt att få till det i praktiken. Men ’petit à petit’, lite i taget, så går det framåt.

Solenergilampor och läxläsning

25 oktober, 2013

Ibland är det väldigt små åtgärder som visade sig ha oändlig betydelse. Möjligheten att lyckas med skolarbetet i ett land som Burkina Faso, har förstås flera aspekter som spelar in. Och en av dem är att över huvudtaget kunna göra läxorna på kvällen!

Om familjen har en lykta, som familjen ska dela på för kvällens sysslor, är det inte lätt att se något i sina böcker. På trappan under lysröret vid IT-centret i Nakamtenga sitter ungdomarna på kvällarna och gör sina läxor. Och året efter såg vi slående resultat. Från att en eller två brukar klara sig vidare till nästa nivå var det En (1) som inte klarade sig vidare!

Så om ljus kan göra så stor skillnad så borde inget kunna stoppa läxläsningen!

Igår kväll åkte jag till IKEA i Kungenskurva för att träffa Johan. Med mig tillbaka hade jag en stor IKEA-kasse solenergilampor, återladdningsbarabatterier och laddare!

Nu är det bara att vänta på nästa transport till Burkina Faso, så kommer fler att kunna läsa läxorna hemma på kvällarna!

 

Roligt att du vill bli en Yennenga Networker, en till hjälte som bidar till en bättre värld! Berätta lite kort om dig själv så hör vi av oss.
Varmt tack!
Roligt att du känner till en potentiell Yennenga Networker! Berätta lite kort om den här personen så hör vi av oss.
Varmt tack!