Delta med din kompetens

Yennenga Progress viktigaste uppdrag är att matcha våra Yennenga Networkers idéer och verksamheter med rätt kompetens och nätverk. I mötet med någon inom samma bransch, med samma passion, skapas relationer och ett internationellt nätverk att bolla med, kontakter med företag som har rätt utrustning, och möjlighet att hitta investerare som förstår idén och dessutom kan ge den extra skjuts framåt! Genom matchning blir idéer och verksamheter mer än vi någonsin kunnat drömma om. Framgång handlar om möten, och vad vi tillsammans skapar i dessa möten. Signa upp med din kompetens och bli en del av en spännande utveckling!

Gå med Stäng

Stötta med pengar

Pengar är viktigt! Swisha ditt bidrag till 1239002437 eller sätt in på 90-konto 900243-7. På de olika projektsidorna kan du donera direkt utifrån de olika verksamheternas specifika behov av finansiering. Gåvor direkt till Yennenga Progress verksamhet i stort är också väldigt betydelsefullt, och fördelas då efter vad som ligger i pip-line eller har behov av extra kärlek just nu. Yennenga Progress innehar 90-konto vilket betyder att vi som organisation uppfyller högt ställda krav
och genomgår årliga kontroller utförda av Svensk Insamlingskontroll. Att vi har ett 90-konto är en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett etiskt och ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet (minst 75 % av de totala intäkterna) utan oskäliga kostnader (högst 25 % av de totala intäkterna).  

Donera Stäng

Jämställdhet

Utmana begränsande normer. Öka jämställdhet och minska våld.

KOMPETENSER: 2 FINANSIERING: 0% GÅ MED GE PENGAR

Don’t only network – work the net

24 juli, 2018

Nu har det gått snart ett år sedan vi landade i Sverige efter 10 intressanta dagar I Sydafrika. Det är uppenbart att våra olika länder har väldigt olika kontext – samtidigt intressant att alltid också kunna konstatera att vad gäller frågorna om mänskligheten, om oron för övergrepp och negativa influenser i samhället, hälsoproblemen, familjerelationer, barnuppfostran, livsstilsfrågor och så vidare och så vidare, är de samma!

Vi hade mycket med oss tillbaka som inspirerat oss under året som gått:

En av dem är Mother Mentor programmet framtaget på organisationen Philani som grundats av den svenska läkaren Ingrid Le Roux. Metoden är ett komplement till mödravården, för att säkerställa uppföljning av graviditet och sedan barnen, genom hembesök. Med dessa möten kan komplikationer förebyggas och familjerna får hjälp att få det stöd och den omsorg de behöver. Vi började vår vistelse i Sydafrika hos dem med introduktion på deras center samt att jag fick följa med ett Mother Mentor team på deras hembesök. Läs gärna mer om deras arbete http://www.philani.org.za

Den andra är Poverty Stoplight som är en metod att följa upp resultat av arbetet mänskliga rättigheter. Vi har under året arbetat vidare på vår egen modell, anpassad för vår kontext och vårt upplägg för att ta fram en metod som lämpar sig att mäta framstegen i Den goda byn.

Fokus för resan var dock den konferens som arrangerades av Mhani Gingi, tillsammans med 1,6 & 2,6 miljonerklubben och Yennenga Progress. Family Unit PARTICIPATIVE CONFERENCE – together, let’s eradicate gender-based violence. Konferensen var inspirerande uppbyggd med inbjudna organisationer och föreningar som alla hade löst olika pusselbitar för att ta itu med de sociala problem som finns i de Townships där de verkar. 1,6 & 2,6 miljonerklubbens Alexandra Charles och Harriet Gillberg hade på förfrågan från Mhani Gingi och deras grundare Lillian Masebenza, också bjudit med sig Carin Götblad som talade på temat ”Community safety and gender based violence” samt Veronica Swedhem Johansson som talade om ” HIV & AIDS focus on prevention and management”.

Viktiga koncentrerande, citat och teman från konferensen:

  • Missbruk, våld, och normer som bromsar utvecklingen = You have to disrupt norms – but it must be done respectfully
  • Cocreative solutions
  • We have to work in new ways. We cannot just keep on doing what we always did. We have to use our knowledge in a clever way.

Och poeten Maleka poängterade: Every story has its teller, every story has its time, the time is now!

Det var intressanta och inspirerande dagar med fantastiska människor, initiativ och aktiviteter. Då Konferensen nått sitt slut och Lillian Masebenza höll sitt tacktal, tackade hon alla medverkande, deltagare och funktionärer och avslutade sedan: Och sedan vill jag tacka Lennart (Stinas anm: min pappa, som följde med för att ta hand om min lille son Herman 1 år gammal, samt kunna avlösa mig både på möten och scen om så skulle behövas i funktion av att vara ordförande för Yennenga Progress i Burkina Faso.) Lillian Masebenza fortsatte: kanske är han ändå det viktigaste vi har med oss härifrån. Dessa dagar har han följt med sin dotter för att ta hand om sitt barnbarn. Han har lekt, läst sagor, bytt blöjor, mattat och sövt, och har uppenbart en väldigt fin relation till sitt barnbarn. Han visar nämligen att alla ord vi sagt under dessa konferensdagar är möjliga att nå.

Här blev det tydligt: Det är viktigt att bygga nätverk och kartlägga insatser. Och det är ännu viktigare att därefter dra nytta av detta nätverk och denna kartläggning för att lära av varandra och samarbeta för att sprida de goda modellerna. Och viktigast att vara goda förebilder och sprida hopp och inspiration.

Don’t only network – work the net

Jämställdhetsproblematiken inom nyhetsmedia – kopplat till Yennenga Progress jämställdhetsarbete.

9 mars, 2018

Hur pratar vi om kvinnor och män, vilka anses vara experter och hur ska vi komma åt detta svåråtkomliga problem?

Jämställdhetsproblematiken mellan kvinnor och män finns överallt, hela tiden, vart vi än vänder oss. Den uttrycker sig olika i världen, men grundar sig i samma strukturer och samhällsproblem. Vi är medvetna om att ett o-jämställt samhälle försvårar och bromsar respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratins utveckling samt möjlighet till en stabil fred, men ändå är jämställdhetsproblematiken fortfarande skrämmande utbredd i alla delar av samhället, i alla branscher och hem. Jämställdhet är en av de svåraste frågorna att ta itu med och den mest svåråtkomliga då de patriarkala strukturerna är så djupt rotade i allt vi gör. Som de flesta normer sitter de i ryggmärgen på oss människor. En lärarkvinna i byn Nakamtenga i Burkina Faso kan vara hur driftig, målmedveten och stark som helst, men när en äldre, manlig kollega kommer in i rummet, så tystnar hon, för en man har alltid talföreträde och ska lyssnas på. Samma problematik möter vi på olika nivåer i Sverige och i resten av världen.

Ett panelsamtal ägde rum i Europahuset på kvinnodagen 8 mars, som handlade om hur kvinnor och män framställs i media, hur och varför män är överrepresenterade i alla mediekanaler och anses vara experterna. Medverkanden var två paneler som pratade om temat på olika sätt. I den första ingick mediemänniskor från tidningar och radio och i den andra Europaparlamentariker. Samtalet kretsade mycket kring hur svårt det är att hitta kvinnliga experter inom relevanta områden, och när man väl hittar dem, så är det svårt att få dem att ställa upp i nyhetsmedia. Jämställdheten i Sverige har stagnerat, vi anses som ett av de länder i världen som ligger i framkant vad gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Varför har det bromsats och stannat upp?

Yennenga Progress arbetar för att utmana begränsande normer och för att stärka kvinnor och flickors röster samt rättigheter. De strukturer som vi ser i Sverige, speglar sig på alla plan i en liten by i Västafrika, fast på andra sätt. Vi ser samma jämställdhetsproblematik där kvinnor begränsas av normer och hur män definierar och uttrycker sin maskulinitet. Normen i Sverige säger åt männen att diskret förtrycka kvinnor, i mörka parker, bakom låsta dörrar, i en trappuppgång eller en hand upp under kjolen, vi ser det som tydligast i rättssystemet samt genom rörelser som #metoo. Normen i Burkina Faso grundar sig i samma förtryck. Där är kvinnohälsa, möjligheter till att bestämma över sitt liv samt möjlighet till en egen inkomst, rätten till sin sexualitet och kropp, saker som tydligt begränsar kvinnorna och deras mänskliga rättigheter. Män pratar högt och ljudligt om vad kvinnor får och inte får ha på sig, vad vi får jobba med och hur mäns sexualitet inte går att kontrollera, hur det alltid är kvinnan själv som sätter sig i utsatta situationer. Detta visar tydligt att var än i världen man befinner sig, så är kvinnors kroppar inte ens egna. Vi bedöms utifrån hur vi ser ut och vad vi har på oss, inte utifrån vår kompetens och expertis. På panelsamtalet pratades det om anledningen till varför kvinnor inte vill ställa upp i media när de tillfrågas, jo för det är inte värt det. Risken för påhopp, hot och sexistiska angrepp är för stor.  En man kan ha ägg i skägget innan en intervju utan att bry sig.

Var är vi trygga? Hur ska vi ta itu med detta svåråtkomliga samhällsproblem? Vi börjar med barnen säger många, absolut och det är en viktig riktlinje i Yennenga Progress arbete, men även folkbildning. Förebilder är oerhört viktigt för barnen, för om inte vuxna kan förstå, vem ska då vara förebilder? Att i förskolan börja prata om jämställdhet, att alla lärare ska vara utbildade i jämställdhetsfrågor är ett måste. Det ska vara högt prioriterat i läroplaner och i utbildningssammanhang över lag för att underlätta arbetet med att jobba bort tystnadskulturen.

Utbildningssystem, informationsspridning och öppna samtal är en del av det nuvarande och framtida jämställdhetsarbetet inom vår organisation. Vi är på god väg med öppnandet av vårdcentralen Dr. Denis Mukwege center som fokuserar på kvinnohälsa där kvinnokroppen, sexuell och reproduktiv hälsa uppmärksammas, pappagrupper och föräldrautbildning. Vi håller på att arbeta fram utbildningsmoduler inom genus och jämställdhetsfrågor anpassat för varje av Yennenga Progress verksamheter i byn Nakamtenga. Utbildningsmodulerna skapar plattform för öppna samtal, för att diskutera och utbyta erfarenheter och påbörja ett långt arbete för att flickor och kvinnor i kommande generationer ska få sina rättigheter tillgodosedda, och pojkar och män får leva med sundare definition av manlighet. Det är en viktig åtgärd för att undvika krig och konflikt samt förebygga fred, om kvinnor ges en röst på samma villkor som männen, samt männen får en möjlighet att skapa dialog och positiv organisering utan att betraktas som ”kycklingar”. Vilket ofta glöms bort i all iver av upprustning av militär och vapenkapprustning. Dags att rikta om fokuset.

Vi har långt kvar, men vi är på god väg. Genom att studera frågan internationellt kan vi både dra lärdom av hur andra kommit vidare, samt sätta ljuset på saker vi missat för att vi blivit hemma-blinda. De resultat vi redan uppnått genom att lyfta goda förebilder och öppnat upp för samtal, visar att det trots allt går att åstadkomma mycket på relativt kort tid. Även om normer tar tid att ändra spelar den vuxna generationen ändå en viktig roll. Med hårt arbete och gott hopp ska vi klara det, tillsammans.

 

Laura Lindholm, Stockholm den 8 mars 2018 

Family Unit Participative Conference aims to promote the rights of women and children and help prevent gender-based violence

3 september, 2017

The Family Unit Participative Conference hosted in Cape Town from 17 to 19 August 2017 by Mhani Gingi Social Entrepreneurial Network, together with Swedish partners the 1.6 Million Club Sweden and Yennenga Progress, drew together about 30 entities over the three days to co-create a solution to feed into ongoing efforts directed at preventing the violation of the rights of women and children.

The initiative was aimed at promoting the health and safety of women and children, eradicating gender-based violence and strengthening the family unit.  It brought together existing service providers and organisations working in areas with high contact crime rates, government and political entities, participants from communities and experts, with the objective of creating safer communities and forming a united voice against violation of the vulnerable.

Holistic, integrated and inclusive

“The problems of violence in our society necessitate the need for a holistic, integrated and inclusive project to highlight the importance of the functional Family Unit,” said Lillian Masebenza, Founding Director of Mhani Gingi Social Entrepreneurial Network.

The three-day Family Unit Participative Conference featured discussion around five thematic topic areas:

  1. Education/Skills Transfer;
  2. Social Justice & Safety;
  3. Social Entrepreneurship;
  4. Healthy Lifestyle; and
  5. Food Security & Nutrition.

Protection of the vulnerable

On 17 August, speakers from the different thematic sectors highlighted current realities.  Discussion focussed on current efforts and the way forward to ensure safe communities and protection of the vulnerable.

On 18 August, capacity-building sessions were facilitated by selected non-governmental organisations.  There were also Round Table Collaborative Strategy discussions among stakeholders within the different thematic sectors to come up with a draft action plan for a collaborative effort to address the challenges.  The final day, 19 August, included an inter-faith prayer circle.

Various organisations participated in the conference.  These included non-governmental organisations working within the sectors of social justice, prevention and reduction of abuse and domestic violence; sexual and reproductive health programmes; services engaging men and boys; those equipping parents of children living with disabilities and persons who are differently abled; as well as organisations focussing on the family unit. 

Improving human rights

‘Mhani Gingi wishes to contribute to enhancing the role of duty-bearers, community leaders, other non-governmental organisations also involved in this plight, government departments and service providers, to improve the human rights and safety situation in the Western Cape.  The focus will be on uniting women and men from different backgrounds to ensure a renewed emphasis is placed on women’s health, restoring their dignity, empowering them economically and ensuring the safety of the vulnerable within our fragile communities,” said Masebenza.

“This project’s focus is a holistic and integrated approach, making the Family Unit, in whichever form, its point of departure.  Its strength will be on networking with existing services, organisations, political leaders and other entities already functioning within these areas to come together as one voice against violation of the rights of women, children and the vulnerable.”

In the past Mhani Gingi had focused mainly on women, youth, children at Early Childhood Development facilities, as well as on People with Disabilities (PWDs), she said.  An additional focus of this initiative was a pro-active approach to preparing soon-to-be or new fathers and men in general to understand their roles and take up the responsibility to care for and protect their children and the mothers of their children, Masebenza said.

Networking to create safer communities for women and children

Alexandra Charles, Founder and President of the 1.6 & 2.6 Million Club, addressed the conference.  Other speakers included Carin Götblad, Regional Police Commissioner in Police Region Central, Uppsala, Sweden, and former National Co-ordinator Against Domestic Violence for two years.  Claudia Burger, Programme Director at Activists Networking against the Exploitation of Children (Anex), provided an insight into the influence of abuse on the family unit.

Poet, playwright and performer, Malika Ndlovu, and a founder member of Cape Town-based women writers’ collective, WEAVE, performed at the conference.  A conversation with Marlene le Roux, Chief Executive Officer of the Artscape Theatre Centre in Cape Town, was screened.  Aneleh le Roux, Training Manager at Christian AIDS Bureau for Southern Africa (CABSA), introduced the global campaign of Thursdays in Black initiated to combat rape and violence.

Preventing gender-based violence

Researcher for the Safety and Violence Initiative at the Institute for Safety Governance in the Global South (SafGO) at the University of Cape Town, Giselle Warton, addressed the conference.  She is content manager of SaferSpaces, an online knowledge-sharing and networking portal for safety and crime prevention practitioners.

HIV and Aids

Dr Veronica Svedhem Johansson, Senior Consultant in the Department of Infectious Diseases at Karolinska University Hospital, Stockholm, and Director of the Swedish HIV National Quality Assurance Registry, was another expert speaker.  Mark Kleinschmidt, Ward 60 Councillor for the City of Cape Town, was master of ceremonies.

The 1.6 Million Club Sweden funded the conference together with Yennenga Progress, an accelerator for development, whose Founder and General Secretary, Stina Berge, attended the event.

Hur har det gått efter pappagruppsutbildningarna?

23 maj, 2017

Välkommen på temalunch om jämställdhetsarbetet i Den goda byn!

Måndagen den 12 juni kl 11.30 -13 på Gondolen i Stockholm

Anmälan till info@yennengaprogress.se

Kostnad 200 kr, föredrag, mat och kaffe, överskottet går till det fortsatta arbetet.

Framgång handlar om möten, och vad vi tillsammans skapar i dessa möten. I Yennenga Progress nätverk nns massor av spännande personer. Vi arrangerar temaluncher för att olika personer i nätverket ska få presentera aktuella ämnen vi arbetar med, och för att ge möjlighet att trä as och knyta nya kontakter. Vi behöver alla impulser utifrån, vi behöver interaktion för att utvecklas och nå nya höjder. Vi trä as på Eriks Gondolen och njuter god mat och sagolik utsikt!

12 juni: Andrea Hallberg: Utvärdering och analys av jämsthälldhetsarbetet i Den goda byn
Andrea Hallberg går sista året på mastersprogrammet i o entlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan, Göteborg. Valet av utbildning och en framtid inom o entlig sektor beror på att hon i grund och botten tror på ett Vi istället för ett Jag och att det är tillsammans som vi kan åstadkomma förändring. Där många människor ser hinder och byråkrati, ser hon istället möjligheten att göra skillnad och driva utvecklingen i frågor som hon brinner för, som jämställdhet och integration.

Hon är nyligen hemkommen från Nakamtenga där hon har tillbringat tio veckor för att samla in material till sin masteruppsats. Uppsatsen fokuserar på Yennengas initiativ till pappagrupper som togs i april 2016 då 15 män från byn trä ades för att samtala kring barnuppfostran, kommunikation och prioriteringar rörande familjen. Ny ken på vad det har resulterat i? Kom och lyssna på Andrea och ta del av de gripande berättelser som männen och deras fruar har delat med sig av!

Vi återkommer med datum och teman för höstens luncher och ser fram emot att ses igen i slutet av augusti!

Borgerliga vigslar ett steg för att säkra kvinnors rättigheter i Burkina Faso

29 april, 2016

År 2006 genomförde Yennenga Progress den första kollektiva borgliga vigseln, det skedde i samarbete med den lokala bykommittén i Nakamtenga. Målet för Yennenga Progress är att alla äktenskap i området ska vara juridiskt bindande och därmed skydda kvinnors rättigheter. 

När äldre män, som i många fall är normgivande i samhället, går med på en laglig vigsel banar det väg för en förändring och underlättar för yngre generationer att ta efter. Med ”kollektiva bröllop” utmanar Yennenga Progress begränsande normer och traditioner som gör kvinnor rättslösa. Genom att fler gifter sig borgerligt tas ett viktigt steg för att säkra kvinnors rättigheter.

Amnesty International har nyligen släppt rapporten Coerced and denied: Forced marriages and barriers to contraception in Burkina Faso som visar att tvångsäktenskap berövar tusentals burkinska flickor deras barndom.

Många kvinnor och flickor har ingen eller endast mycket liten makt över sina liv. De har inte möjlighet att själva bestämma över giftermål och om, hur och när de vill få barn. Ofta utsätts de för hot och/eller misshandel om de försöker ta egna beslut.

Många familjer i Burkina Faso gifter bort flickor för att gynna familjeallianser, för att uppnå social status eller i utbyte mot varor, pengar eller tjänster. I en del områden är det också vanligt med ”Pog-lenga” som betyder ”bonuskvinna”, då bruden tar med sig en yngre släkting som extra brud till sin mans familj.

Rapporten visar också att tillgången till preventivmedel är mycket begränsad. Många kvinnor har inte råd med preventivmedel och många förbjuds att använda det av sina män. Detta, i kombination med tidiga äktenskap, resulterar ofta i tidiga graviditeter som medför stora hälsorisker.

Trots brister, skyddas kvinnors rättigheter i Burkina Fasos äktenskapslag som fastställer såväl kvinnors som mäns rättigheter i ett äktenskap. Ett stort problem är dock att de allra flesta par, särskilt på landsbygden inte registrerar sitt äktenskap officiellt utan endast genom traditionella ceremonier. Traditionella äktenskap är inte juridiskt bindande, vilket betyder att kvinnor i princip inte har några rättigheter alls. Vid en eventuell skilsmässa eller dödsfall har kvinnan vare sig rätt till gemensamma ägodelar eller vårdnad om barnen. Istället kan mannens familj göra anspråk på såväl egendom som vårdnaden av barnen. Det faktum att månggifte är tillåtet i Burkina Faso gör ofta kvinnans situation än mer sårbar. Även detta regleras dock vid laglig vigsel som stärker rättigheterna för alla kvinnor.

Första utbildningen för pappagrupps-ledare i Nakamtenga

27 april, 2016

Den 11-21 april genomförde vi i Yennenga Progress vår första utbildning för pappagrupps-ledare i Nakamtenga, Burkina Faso. Syftet är att öka mäns engagemang med barnen och i hemmen för att ge kvinnor avlastning och åstadkomma en positiv fostran av barnen. Pappor spelar en viktig roll för att stärka kvinnors situation i världen.

Femton män skulle utbildas till ledare. Även om jag hade planerat utbildningen väl visste jag två saker: jag behöver vara flexibel och jag hade ingen aning om hur hela idén om ett jämställt föräldraskap skulle landa. Därför var en av mina första åtgärder (efter presentationer och inledning etc) att sätta utbildningen i ett sammanhang. Något som visade sig verkningsfullt. Först berättade jag alltså att deltagarna ingick i ett större arbete med samma syfte, ett arbete som pågår på flera platser i världen och därefter visade jag lite resultat av det arbetet.

Därefter fick deltagarna gruppvis diskutera punkterna i ”State of World’s fathers.” Min upplevelse var att detta öppnade upp massor av tankar hos deltagarna. Det fina var att det som så ofta inte alls känns svårt att diskutera de här frågorna om ett mer involverat engagemang kring barn och hem. Tvärt om verkade många känna sig lättade av att få tänka och prata utan att det betraktades som konstigt och omanligt.

En samtalsgrupp för pappor bygger på att det finns ämnen och frågor att diskutera kring. Och det innehållet måste utgå från den aktuella kontexten och situationen. Därför började vi med att utforska kontexten och avgöra vad som var viktigast att förändra.

Några av de slutsatser som deltagarna kom fram till var att:

  • Det behövs en förändring av mansnormen där mycket av familjelivet präglas av att mannen bestämmer över familjen utan att kommunicera
  • Det behövs ett större fokus på att kommunikationen i familjerna fungerar och att alla, inklusive barnen, är med i diskussioner som rör familjen
  • Vi behöver utbilda i positiv fostran av barnen
  • Män behöver stödja kvinnor på ett bättre och mer inkännande sätt

1461677948_full

Ledarskap i jämställdhetsarbete

Ledarskapet i samtalsgrupper av det här slaget är viktigt. Inte minst därför att ledaren inte ska vara en expert eller en som kan besvara alla frågor – istället ska ledaren ta upp förväntningar, leda samtalet, styra mot ett mål och se till att diskussionerna håller sig inom ramarna.

En annan viktig sak är att ledarna måste ha ett visst mod. Som ledaren behöver man stå för vissa värderingar. Därför var det förstås viktigt att lägga extra tonvikt på ledarskapet och på några enkla metoder för att leda en samtalsgrupp.

För många av deltagarna var det här ett helt nytt sätt att tänka i en kontext där en ledare alltid vet bäst, där en ledare alltid bestämmer och där man ska lyssna till ledaren. Här är det precis det motsatta – deltagarna har sina egna lösningar och möjligheter inom sig och det är ledarens roll att locka fram detta.

Vi arbetade med det här på olika sätt, det mest lyckade var när vi gjorde en fiktiv pappagrupp och jag under varje del av träffen kunde förklara hur man kunde tackla de olika delarna. Till exempel hur man tar upp förväntningar och deltagarnas frågor, hur man presenterar ett ämne, hur man kan göra presentationsrundan på ett bra sätt och få idéer till frågeställningar via presentationerna, etc, etc…

Vikten av att inte predika

Många saker behövde diskuteras. Vi hann inte med allt. Men det gjorde inget, det var viktigare att deltagarna var engagerade i det vi faktiskt gjorde. Och det var de flesta.

Jag var rätt imponerad av de här killarna. Här kom jag från en helt annan kontext och försökte få dom att fundera över sina egna normer och värderingar. Det var inte lätt varken för dem eller för mig. Men det gällde (som alltid) att tona ner predikningarna och sätta deltagarna i tankearbete och att få dem att fundera.

Och det gjorde de verkligen. Några vittnade om hur de redan under utbildningen började förändra vissa saker. Någon har börjat söka upp sina barn det första de gör när de kommer hem för att få lite tid med dem, någon har insett att beslut som rör familjen måste diskuteras innan ”jag som man bestämmer” etc.

Jag är övertygad om att de här killarna kommer göra ett bra jobb och själv hoppas jag på att få komma tillbaka till Burkina Faso. Mest för människornas skull, för trots de hårda livsbetingelser som gäller där är människor så glada och tillmötesgående och snälla.

Det var nog, till slut, jag som lärde mig mest. Fantastiskt att få göra såna här uppdrag.

Nils Pettersson, EQUALifies

1461677637_full

Ibrahim var en av deltagarna i utbildningen, här med sin familj.

 

Beviljade medel för pappagrupper i Nakamtenga

4 februari, 2016

Yennenga utmanar begränsande normer. Genom en satsning på pappagrupper i Burkina Faso vill vi bidra till ökad jämställdhet. Att enbart arbeta med kvinnor för att öka jämställdhet har visat sig vara mycket problematiskt. Vi ser det därför som grundläggande att satsa extra på goda manliga förebilder och lyfta frågan om en ansvarstagande manlighet till ytan. Därför är vi mycket glada över att vi fått beviljade medel från stiftelsen Rights Now för att genomföra en första utbildning under våren 2016. Utbildningen kommer att hållas av Nils Pettersson från EQUALifies som har stor erfarenhet av att arbeta med utbildningar för pappagruppsledare i olika delar av världen.

Förra året kom ”State of the World’s Fathers” som rapporterar om hur det står till med pappor i världen. Nils sammanfattar här:

Rapporten utgår från tio nyckelresultat som visar hur viktigt det är att inkludera, involvera och engagera pappor redan från graviditeten och under barnets första år.

Det är bra argument för all sorts verksamhet som riktar sig till blivande och nyblivna föräldrar också ska inkludera och involvera pappan.

1.     Pappor som är involverade och engagerade i föräldraskapet stödjer också sina barns utveckling och lycka.

2.     Involverat faderskap ger kvinnor och flickor ökade möjligheter att nå sin fulla potential – nu och i framtiden.

3.     Pappor får bättre hälsa och blir lyckligare av att vara engagerade i föräldraskapet.

4.     Pappors engagemang i föräldraskapet är på uppåtgående i världen, men ingenstans är det lika högt som kvinnors.

5.     Pappor vill spendera mer tid med sina barn

6.     Det är ett akut behov att män tar ansvar för preventivmedel för att säkerställa att alla barn är önskade

7.     När män engagerar sig under besök på mödravården, under förlossning och den första tiden efter förlossningen på det sätt som kvinnan önskar, ger det bestående värden för lång tid framåt.

8.     Att stödja och främja pappors involvering och engagemang i föräldraskapet måste också inkludera insatser för att bryta våld och våldstendenser.

9.     Barn, kvinnor och män tjänar på att pappor tar ut föräldraledighet.

10.  Pappors större engagemang i omsorgs- och hushållsarbete ger också ekonomiska vinster.

Hela rapporten kan du ladda ner här: State of the World’s Fathers.

Bröllop – en prinsessdröm eller mycket mer allvarligt än så?

I samband med alla hjärtans dag uppmärksammar vi frågan om bröllop för kvinnors rättigheter. Burkina Faso har en familjelagstiftning som tydligt fastställer såväl kvinnors som mäns rättigheter i ett äktenskap. Problemet är att många par endast har en traditionell eller religös vigselceremoni som inte är juridiskt bindande. Detta innebär att kvinnan vare sig har rätt till familjens gemensamma ägodelar eller vårdnaden om barnen, om äktenskapet upplöses eller om mannen dör. Istället kan mannens familj göra anspråk på ägodelarna och vårdnaden om barnen.

Månggifte är tillåtet i Burkina Faso och det gör ofta kvinnans situation än mer sårbar. Även detta regleras dock vid laglig vigsel som stärker rättigheterna för alla kvinnor.

År 2006 genomförde Yennenga Progress den första kollektiva borgliga vigseln, det skedde i samarbete med den lokala bykommittén i Nakamtenga. Målet för Yennenga Progress är att alla äktenskap i området ska vara juridiskt bindande och därmed skydda kvinnors rättigheter.

När äldre män, som i många fall är normgivande i samhället, går med på en laglig vigsel banar det väg för en förändring och underlättar för yngre generationer att ta efter. Yennenga Progress utmanar begränsande normer och traditioner som gör kvinnor rättslösa. Med ”kollektiva bröllop” tas ett viktigt steg för att säkra kvinnors rättigheter.

Vad kan vara mer passande att satsa på inför alla hjärtans dag än att förverkliga drömmen – om mänskliga rättigheter! Att gifta sig borgerligt kostar ca 300 kr i Burkina Faso och kostnaden är ofta ett hinder för de par som vill få papper i ordning för ett lagligt bindande äktenskap.

Skicka ett sms med texten Yennenga Bröllop till 72970 så bidrar du med 100 kr (din operatör kan ta ut en sms-avgift utöver detta).

Vill du ge bort ett bröllop till någon särskild på alla hjärtans dag? Skicka ett mail till info@yennengaprogress.se så ordnar vi med gåvobevis.

”Men can change”

6 februari, 2015

Jag fick ett fint meddelande på Facebook för någon vecka sedan. ”Nu har vi haft 17 pappagrupper, ledarna tycker det är fantastiskt och deltagarna vill har fler träffar. Tack!”

Det kom sig av att jag i slutet av maj 2014 under 3 dagar befann mig i Warszawa för att genomföra en ledarutbildning för drygt tjugo pappagruppsledare. Utbildningen var ett samarbete med organisationen Nobody’s Child Foundation.

I Polen, som på så många andra håll i världen, har man insett att för att över huvud taget komma tillrätta med våld mot kvinnor och barn, stärka kvinnors position i samhället är det viktigt att jobba med männen. I vårt fall med blivande och nyblivna fäder.

Som vanlig börjar vi de här utbildningarna med att identifiera och undersöka förutsättningarna för föräldraskapet i det land vi jobbar. Vi vill gärna veta varför ledarna valt att jobba med frågorna och vilken roll fäder har i familjelivet.

Det för att vi senare ska kunna skapa ett aktuellt koncept för verksamheten och tillhandahålla ämnen att diskutera kring. Det här blir ofta minst lika lärorikt för mig som ledare som för deltagarna.

I Warszawa förra våren började diskussionerna med Polens historia och hur den har format familjelivet och föräldrarollen. Jag hade inte tänkt på att flera generationer av pappor har varit försvunna från familjelivet. Först var det andra världskriget som drog männen från sina familjer och därefter kom en diktatur som i första hand såg män som arbetskraft eller möjligen dissidenter.

Allt detta tillsammans med en ortodox katolicism som alltjämt hävdar mannen som familjens överhuvud och försörjare och att kvinnans viktigaste uppgift är hemmet och barnen.

”Fathers have been absent for real”, som en av deltagarna formulerade saken. Och ännu har inte pappan riktigt kommit tillbaka på allvar. En följd av detta är att de flesta män inte har manliga föräldraförebilder. Många är fostrade av mamma och mormor.

Men glädjande nog, berättade deltagarna också att det är en förändring på gång även om den är långsam. För tillfället lever många pappor i dubbla roller. Å ena sidan ska han axla den traditionella polska fadersrollen och vara macho, å andra sidan vill många yngre pappor engagera och involvera sig mer som pappor.

Det finns en vilja och gamla normer börjar ifrågasättas. Därför är det ett bra läge att starta pappagrupper nu. Det kan skynda på förändringen, ge fäder stöd att ta del och verka för mäns större engagemang i föräldraskapet och hemarbetet. Precis som det har gjort i andra länder.

Meningen med pappagrupper är att det ska vara ett forum för att diskutera sin nya roll i livet utifrån barnens rättigheter och behov och utifrån ett familjeperspektiv.

Att få fram ämnen till gruppträffarna var inte några större problem i Warszawa. Det fanns så många förslag att vi kunde fylla 12 träffar. De största behoven fanns runt kunskap om barns utveckling, praktiska tips om hur man sköter ett litet barn.

Ytterligare en viktig fråga handlade om att fostra barn. Aga och disciplin har varit och är fortfarande vanligt trots att en lag mot barnaga infördes runt 2010. Allt för många ser det som naturligt att slå sina barn i uppfostringssyfte.

Därför blir föräldra- och barnrelation ett viktigt ämne i grupperna. Sådant som positivt umgänge, dialog och kunskap om varför barn gör som dom gör var sådant vi förde in i träffarna som ämnen.

Sist finns det för många ett problem som många efterlyser en lösning på. Anställda i Polen har så vitt jag förstod, den längsta arbetstiden i Europa. Snittpappan träffar sina barn mindre än 20 minuter om dagen. Han lämnar hemmet tidigt och kommer hem sent.

Det behövs mer tid än så med barnen och familjen för att utöva föräldraskap. Det i sin tur visar kanske också på vikten av att börja jobba med jämställdhet och villkor i arbetslivet.

När vi avslutade utbildningen var alla entusiastiska och ivriga att sätta igång. Därför värmde det lite extra när jag fick det där meddelandet som jag berättade om i början. Jag hoppas förstås att det kommer att medverka till en förändring som gynnar barnen, kvinnorna och inte minst männen själva.

”Men can change”, som en pappagruppsledare och samarbetspartner i Sydafrika uttryckte det. Med den förändringen blir jorden en lite bättre plats att leva på.

– Nils Pettersson

Kvinnlig företagsamhet

9 mars, 2014

Internationella kvinnodagen den 8 mars, firas med pompa och ståt i Burkina Faso. Varje år trycker man upp tyger i fantasifulla mönster med kvinnosymbolen och årets tema, som i år är kvinnlig företagsamhet. Tygerna säljs flera veckor före 8 mars så att man ska ha chans att hinna sy upp kreationer, som helst ska överträffa alla andra. Männen bär också med stolthet skjortor och byxor i kvinnotyget. Att vara uniformt klädd ger samhörighetskänsla.

I Ziniaré, den lilla växande staden 4 km från Nakamtenga, anordnar varje år en stor fest. En av huvudgatorna stängs av. På ena sidan sätts upp stora solskyddande partytält med rader av stolar, som är reserverade till bychefer och andra betydelsefulla personer. Alla vi andra står i stekande sol.

De olika kvinnogrupperna defilerar framför den sittande och stående publiken. De har alla sina plakat med namnen på sina organisationer. Alla inom varje grupp försöker klä sig lika. Vanligtvis får alla deltagare ett panj, 190 cm, var av årets tyg. I år räckte det inte till grupperna från Ziniaré, men alla från bygrupperna fick. Alltså fick Yennengas kvinnor, som var med i år för första gången. Det har gått åt en hel del tid att förbereda denna parad. I måndags information, som dock inte alla behövde vara med på. Det räckte med representanter, vilket innebar flera hundra. I torsdags skulle alla träna. Förskolan och textilkursen fick ta ledigt. Träna på att ställa upp sig, marschera i takt och gå gatan fram. Skylten skulle vändas mot publiken under tältet då de gick förbi.

Många vackra tal till kvinnan, Först på franska och sedan på moré. Flera traditionella dansgrupper underhöll intensivt och ville hålla på länge. Vanligtvis dansar man inte bara en kort stund så ledarna fick fösa ut dansarna för att de skulle ge plats åt nästa grupp. Därefter prisutdelning till vinnarna av cykelloppet, bestående av tyger, pengar och en gasspis. Tålmodigt står alla tusentals kvinnor ute i stekande sol och väntar i 3 timmar innan de får börja paradera. Det är jordnötssmörtillverkarna. Risodlarna. Soumbalatillverkarna. Bomullsodlarna. Lärarna. Hönsuppfödarna. De religiösa kvinnogrupperna osv. Och mitt bland alla hundratalet olika grupper går våra vackra Yennengor, lärarna och textilleleverna från Nakamtenga.

8 mars M&AAlla var så glada att få vara med i tåget. Flera ifrågasatte dock om det var värt ansträngningen. Huvudvärk och enorm trötthet följer då man dricker för lite och utsätts för stekande sol i flera timmar. Dessutom, kommenterade flera kvinnor, att det är enbart vackra ord på kvinnodagen. Vem får verklig hjälp att komma igång med företagsamhet?  Startkapital, lån och utbildning i att kunna sköta ett litet företag? Samtalen om kvinnors rättigheter, jämliket, våld mot kvinnor, säker mödravård osv. är frågor som varit tema för Internationella Kvinnodagen tidigare år. Den verkliga förändringen kommer av kvinnors dagliga arbete, insikten av vikten av att förändra och våga anta nya utmaningar.

8 mars plakat i grupp

 

Gender vad är det!

7 mars, 2014

I Restaurang Yennengas matsal sitter 30 unga män och kvinnor som alla på olika sätt är engagerade i arbetet på Centre de l’Esprit Ouvert i Nkamtenga. Det är alla eleverna i textilskolan, det är förskollärare och lärare vid förskola och primärskolan samt alla elever i restaurangskolan som tillsammans ska samtala om vad gender är och män och kvinnors roller.

Malena Lierdholm Ndouonou från CIS i Stockholm leder samtal och Pauline tolkar mellan franska och Moré. Malena är expert på området och har många års erfarenhet av liknande samtal i afrikanska sammanhang. Hon är i Burkina för att medverka i en utbildning för unga politiker i Västafrika och passar på att ge en dag av sin tid till Yennenga Progress och ungdomarna i Nakamtenga.

Vad är skillnaden på kön och gender? Vad är kvinnliga egenskaper och attribut och vad är manliga? Vad i våra roller är direkt kopplat till mäns och kvinnors kroppar och vad är tillägnande beteenden?  Hur ser kvinnornas arbetsdag ut och hur använder männen sin tid?  Vem tar ansvar för vad i familjen och varför? Hur ser familjeekonomin ut – vem betalar för vad och varför?  Dessa och liknande frågor skapade debatt och engagemang bland deltagarna under tre timmar utan paus.

Tack Malena för din insats som satte i gång tankar och funderingar som vi på plats får anledning att arbeta vidare med!

 

Bröllopslycka!

4 mars, 2014

Bröllop Eugenie

Ett år utan bröllop

4 mars, 2007

Många par i Burkina Faso ordnar aldrig rättsliga papper för sitt äktenskap. För hustrun kan detta vara förödande. Om paret av någon anledning beslutar sig för att senare gå skilda vägar, går kvinnan lottlös om det inte finns papper som säger något annat. Detta gäller även rätten till de gemensamma barnen. Om mannen skulle dö, innebär detta också att kvinnan kan bli helt utan både tillgångar och barn, eftersom mannens släkt gör anspråk på detta, om inte de rättsliga papperna finns.

För år 2007 stod bröllopsprojektet klart, men någon vigsel genomfördes inte. Någon information om fördelar genomfördes inte och allmänt missuppfattades kraven för vigsel. Man trodde att de som redan levde polygamt var uteslutna eller skulle tvingas skilja sig från den andra frun. Att ordna rättsliga papper för äktenskapet innebär nämligen att båda parter skriver under beslut att leva monogamt eller polygamt. Under verksamhetsåren 2005 och 2006, hade vi resurser att genomföra upprepade hembesök och studiecirklar för att få männen att känna sig trygga i situationen och se vinsterna för hela familjen.

Året som gått har inte gett samma möjligheter och vi ser genast konsekvenserna av detta i färre legaliserade äktenskap. Inför kommande år pågår diskussioner för hur vi kan återuppta hembesök och studiecirklar.

 

Första uppsamlingsbröllopet!

4 mars, 2006

Många par i Burkina Faso ordnar aldrig rättsliga papper för sitt äktenskap. För kvinnan kan detta vara förödande. Om paret av någon anledning beslutar sig för att senare gå skilda vägar, går kvinnan lottlös om det inte finns papper som säger något annat. Detta gäller även rätten till de gemensamma barnen. Om mannen skulle dö, innebär detta också att kvinnan kan bli helt utan både tillgångar och barn, eftersom mannens släkt gör anspråk på detta, om inte de rättsliga papperna finns.

Att det kostar pengar att genomföra en vigsel hos borgmästaren och få de papper som krävs, gör att många inte kostar på sig detta. Genom att ge människor i Sverige möjlighet att få finansiera en vigsel i Burkina Faso, kunde vi under 2006 ordna ”uppsamlingsbröllop”, dvs borglig vigsel för 9 par i byn Nakamtenga, som redan var gifta traditionellt, men nu fick sina papper klara.

Förutom att denna massvigsel blev en rolig fest och ett vackert minne, innebär det också att kvinnan får de rättigheter hon behöver för att hon och barnen ska kunna leva ett tryggt liv.

 

Roligt att du vill bli en Yennenga Networker, en till hjälte som bidar till en bättre värld! Berätta lite kort om dig själv så hör vi av oss.
Varmt tack!
Roligt att du känner till en potentiell Yennenga Networker! Berätta lite kort om den här personen så hör vi av oss.
Varmt tack!