Resedagbok: Unless someone like you cares a whole awful lot

Jag älskar solens strålar mot huden. Vädret så här års i Burkina Faso, är fantastiskt skönt. På nätterna är det svalare så det går bra att sova, och på dagen passerar det 30 grader och mer, från blå himmel. Det kan låta mycket, men vi lever i ett land med halvöken, och mycket låg fuktighet, så värmen är lätt att bära och andas. Problemet är snarare att det blir förrädiskt att en faktiskt måste dricka mycket, eftersom även din egen vätska dunstar i hettan.

Om du stannar till för att prata med någon, drar de dig direkt in i skuggan. Varför utsätta dig för solen i onödan? Försöker förklara att jag måste få lite färg på huden, annars kommer ingen i Sverige att tro mig när jag säger att jag spenderat 1 månad här. ;-)

Men visst är det klokt att skydda sig mot solen. Här växer vilt vackra karitéträd. I Sverige mer kända för sitt engelska namn Shea. Sheabutter är oljan från trädets frukter. Jag älskar deras skrovliga stam slingrande grenar och mörkgröna lövverk. Oljan har det forskats mycket på och har en rad positiva egenskaper. Bland annat skydda mot UV-strålar, läkande, och ur skönhetsbranschens perspektiv även anti-aging! Om ni tittar på innehållsförteckningen på diverse hudvårdsprodukter så ser ni att det finns mer shea omkring er än ni kanske tror. Så även du kanske går runt med lite Burkina på dig. 💚

Jag har alltid en stor burk ren shea/karitésmör vid min säng, var jag än är. Brukar dock undvika den på dagtid efter inte alla svenskar tycker att lukten är helt angenäm. Men den går ju att parfymera med eteriska oljor om en vill. I år blev inte skörden av shea så stor, men jag ska se om det ändå går att fylla på förrådet lite, eftersom alla i familjen tycker om att använda den.

Annars är det tid för att skörda Baobab-frukterna nu. Det är också galet coola träd! Enorma skapelser som för det mesta har inga, eller ytterst få träd. En sägen säger att när Gud skapade jorden upptäckte hen på sista dagen av skapelsen att hen glömt plantera ett av träden. Eftersom Gud vid det laget var mycket trött av allt skapande, råkande detta träd hamna upp-och-ner, dvs med sitt rotsystem uppåt. Därav dess utseende.

Hur som helst, de har stora avlånga frukter fulla med fröer och runt fröerna ett fruktkött som torkar och som då mals ner till ett vitt puder. Om du går in på någon hälsokostbutik (eller googlar) kan du beställa dyra påsar av sådant, som också har fantastiska egenskaper. Perfekt att blanda i smoothie, på muslin, göra juice av, etc.

Så det ska vi ta tag i, i veckan, samla frukter och göra små paket av baobab-mjöl. Tänker på hur mycket av de produkter som här används traditionellt, som har fantastiska egenskaper för hälsa och liv. ”Husmanskosten” som består av basföda som hirs, gröna blad av olika slag, fröer och nötter. Hade kunnat vara tips i vilken hälso-bibel som helst i Sverige!

Jag funderar över alla lösningar som lanseras i Europa, för framtida hållbar matsäkerhet, med superprocessade produkter. Undrar stilla om det är lösningen? Här ute i byn Nakamtenga, känns lösningen snarare ligga att värna om den biologiska mångfalden, återskapa förutsättningarna för de naturliga ”super-foods” som jorden erbjuder oss, småskaliga lösningar för rent vatten, energi, odlingar och djurhållning. Då kan vi säkerställa att varje region har matsäkerhet även om corona, terrorister eller naturkatastrofer, skulle spärra vår väg. (Och vi kan dra ner på mycket av de transporter som idag är lösningen på mathållningen). Då skulle vi ge marken och haven en chans att återhämta sig och bli den superresurs de var menade att vara innan vi överutnyttjade kapaciteten.

Världen är fantastisk. Och vårt uppdrag är att värna den.

I helgen såg vi filmen Lorax. Om du tycker att det är fånigt att titta på tecknad film, så leta upp första bästa unge i din bekantskapskrets, gör en ordentlig skål popcorn och luta dig tillbaka: Unless someone like you cares a whole awful lot, nothing is going to get better. It’s not.

Varmaste hälsningar från Stina i byn Nakamtenga, Burkina Faso