Beredskap börjar inte med stridsvagnar, det börjar med skolmat, vatten och tillgång till vård

Det talas allt mer om beredskap i Sverige. Om försvarsförmåga, om NATO, om skyddsrum och soldater. Det är förståeligt i en tid av osäkerhet. Men vi behöver samtidigt prata om den civilbefolkningens beredskap och det kräver ett bredare samtal. För sann beredskap handlar inte bara om att kunna försvara sig, utan om att samhället kan fortsätta fungera även när krisen slår till.

Vad händer om vägarna stängs?

Redan vid covid-pandemin fick vi ett smakprov på hur sårbart vårt samhälle är. Enligt Livsmedelsverket har Sverige idag endast en till tre månaders livsmedelsberedskap och de flesta kommuner har ingen plan för hur de ska försörjas lokalt. Samtidigt har vi tusentals småskaliga och hållbara livsmedelsproducenter som kämpar för att överleva, eftersom de inte har trygg avsättning för sina produkter.

Tänk om varje kommun, region och myndighet bestämde sig för att så långt det är möjligt köpa lokalproducerad, hållbar mat till skolor, äldreboenden och sjukhus? Då skulle det vara värt för fler att satsa. Det skapar försörjningstrygghet och en levande landsbygd. Det skapar resiliens.

Hur resilient är samhället egentligen?

• Har vi lokal tillgång till sjukvårdspersonal om pendeltåg och vägar stängs?

• Har vi tillräckligt med utbildade lärare i varje kommun, som kan arbeta där de bor?

• Är vår digitala infrastruktur decentraliserad, med serverhallar i olika delar av landet eller står allt still om några fiberkablar kapas?

• Klarar vi längre elavbrott eller är allt centraliserat, just-in-time, beroende av komplexa leverantörskedjor?

Det är dessa frågor som bör stå högst på dagordningen när vi pratar om säkerhet och framtid.

Yennenga Progress – en modell för resiliens

Sedan 2001 har vi på Yennenga Progress arbetat med att bygga en modell för resilienta samhällen i Burkina Faso, där varje samhällsdel samspelar: utbildning, hälsa, livsmedel, entreprenörskap, infrastruktur.

När landet stängdes helt under covid-pandemin kunde vår modellby Nakamtenga stå stadigt. Vi hade:

• Lokalt odlad mat från skolträdgårdar och närliggande gårdar

• Lokalt anställda lärare och sjukvårdspersonal

• Energiförsörjning genom solceller

• Lokalt engagemang och ledarskap

• Ett community som visste hur man ställer om

Det är detta vi tror på: resilenta, självbärande samhällen som fungerar oavsett om krisen är en pandemi, ett extremväder eller ett krig.

En inbjudan till samtal

Vi skulle gärna delta i ett bredare samtal om hur vi tillsammans bygger upp beredskapen i Sverige och världen. Hur kommuner, företag, föreningar och civilsamhället kan kroka arm för att lokalisera, decentralisera och stärka det vi vet krävs för att stå starka i osäkra tider.

För resiliens ger inte bara trygghet. Den skapar också hopp, sysselsättning, gemenskap, handlingskraft och känslan av att kunna påverka sin egen framtid. Och det, det är beredskap på riktigt.