En väldigt speciell skola
Klockan är strax efter sju på morgonen i Nakamtenga. Dammet lägger sig sakta över stigarna när barnen kommer gående mot skolgården, en del ensamma och en del i klungor, alla på väg mot samma sak. Ingen av dem tänker på det som en samhällsfråga. Men det är precis vad det är.
Det finns ett gammalt talesätt: det behövs en by för att uppfostra ett barn, it takes a village to raise a child. I Nakamtenga har vi lagt till en rad: det behövs också en speciell sorts skola för att bygga en by. För vilken typ av by vill du ska fostra ditt barn?
För tio år sedan fanns varken skolan eller byn i den form de har idag. Marken var utarmad, möjligheterna få, och den typ av framtidstro som får ett samhälle att växa var svår att få syn på. Idag går varje elev som slutför primärskolan ut med godkänt betyg, trots sämre förutsättningar än nästan alla svenska barn, och skolan håller den högsta kvalitetsnivå kommunen sätter. Det är inte en tillfällighet. Det är resultatet av att bygga rätt sak, på rätt sätt, från grunden.
En skola byggd för de med minst marginal
Yennenga-skolans princip är enkel att säga men svår att göra: bygg för barnen med minst marginal, så fungerar det för alla. Undervisningen är anpassad efter barn som kanske gått hungriga, som kanske behöver gå långt för att komma till lektion, som kanske är först i sin familj att lära sig läsa. Men i stället för att sänka ambitionen möts de av en skola som håller samma kvalitetskrav som vilken skola som helst, och som dessutom vågar tänka bredare än läroplanen.
För en skola som bara undervisar i matematik och språk bygger kunskap. En skola som också undervisar i odling, hantverk och samhällsfrågor bygger något större: ett samhälle som kan stå på egna ben.
En skola är inte en isolerad insats. Den är ingången till varje samhällsfråga som spelar roll, som hälsa, rent vatten, förnybar energi och försörjning. Och den bevisar att ett samhälle kan byggas härifrån, en fråga i taget.
Från utarmad jord till skolmat
Ett av de tydligaste exemplen på hur skolan blivit ett nav finns inte i klassrummet, utan på fälten runt om den. Där låg jorden för tio år sedan så utarmad att nästan ingenting växte. Idag producerar gården, med metoder för regenerativt jordbruk, betydande mängder mat varje år, mat som blir till skolmåltider för eleverna men som också visar vad som är möjligt på mark som en gång ansågs förlorad.
Det är samma logik som med skolan själv: det som är byggt för de tuffaste förutsättningarna blir samtidigt ett bevis för alla andra. Gården är inte bara en matkälla. Den är ett proof of concept för hur jord, klimat och försörjning hänger ihop, en fråga som är lika brännande i svenskt lantbruk som i Burkina Faso.
Byn som växer runt skolan
I Sverige brukar vi säga att en ort dör när skolan läggs ner. Vändningen på det påståendet är lika sann: en by kan byggas om man bygger en skola, och den växer ytterligare om skolan är en speciell sort. Runt Yennenga-skolan har det växt fram förskola, stipendier till högre studier, och ett program för barns rättigheter som heter Voices for Impact, där ungdomar själva utbildas till lokala ambassadörer för sina egna rättigheter.
Ingen av de här delarna är fristående insatser. De är grenar av samma träd: en skola som fungerar som nav, där varje ny del stärker de andra. Utbildning ger hälsa bättre förutsättningar, hälsa ger försörjning bättre förutsättningar, och försörjning ger nästa generations utbildning bättre förutsättningar.
Ett lärande som gäller överallt
Forskning inom utbildningsekonomi visar att varje extra år i skolgång i genomsnitt höjer en persons framtida inkomst med runt tio procent, en effekt som håller i sig genom livet och sprids vidare till nästa generation. Men den siffran fångar bara en del av bilden. En fungerande skola stärker också hälsa, jämställdhet och en befolknings förmåga att stå emot kriser, från missväxt till pandemier. Det gäller lika mycket i Nakamtenga som i en svensk kommun som överväger att lägga ner sin enda skola: den institution som håller ihop en plats runt lärande är sällan bara en skola. Den är infrastrukturen för allt annat.
Bli en del av byn
Det är den här helheten månadsgivarkampanjen bygger vidare på. Som ny månadsgivare till Nakamtenga-skolan stödjer du inte en enskild insats, utan hela den väv av skola, gård och samhällsprogram som gör att ett barn kan växa upp i ett samhälle som håller. 300 kronor i månaden, vilket ungefär motsvarar två luncher i Sverige, räcker för att vara med och bygga vidare. Många företag matchar dessutom sina medarbetares gåvor, vilket gör effekten dubbelt så stor.
Som tack får du en skrivbok: en väldigt speciell anteckningsbok, för en väldigt speciell skola. Ett ställe att skriva ner vad du själv vill vara med och bygga, oavsett om det är på jobbet, hemma, eller i ett samhälle på andra sidan jorden.
En skola på andra sidan jorden. En by som växer runt den. Och kanske, om vi bygger tillsammans, ett samhälle som håller, oavsett var det ligger.
Bli månadsgivare till Nakamtenga-skolan för 300 kr i månaden, vilket ungefär motsvarar två luncher i Sverige, på yennenga.se. Många företag matchar sina medarbetares gåvor. Som ny månadsgivare får du en skrivbok: en väldigt speciell anteckningsbok, för en väldigt speciell skola.
Detta arbete bidrar till FN:s globala mål: 1 (Ingen fattigdom), 4 (God utbildning för alla), 10 (Minskad ojämlikhet) och 11 (Hållbara städer och samhällen).