14 jan 2022 resedagbok
Det ser lite lustigt ut på centret eftersom papa Joseph beslutat hugga ner de flesta eukalyptusträden. Så nu ligger de vita stockarna huller om buller, och börjar bäras iväg för användning. De planterades för 35 år sedan. Under en period var just eukalyptusträd populära biståndsinsatser i trädplanteringen, för att de växte fort och ser stiliga ut, samt att de skulle ha avstötande effekt på insekter och då minska malaria. Så det finns hela skogar av dessa träd runt om på denna kontinent. I vårt område finns några dungar kvar och som sagt, dessa på centret.
Det visade sig dock att Eukalyptus inte är ett helt bra val. Myggorna minskade ett tag, men inte för att eukalyptus stöter bort dem utan för att de för deras höga vattenbehov minska fuktiga ställen där myggorna kan föröka sig. Rotsystemen är djupa och dricker enorma mängder vatten som dränerar marken, och gör att annat inte klarar sig speciellt bra i deras närhet. Istället för att skapa grönska bidrar de istället till jorderosion. Dessutom är träet ett lätt trä som används mest till byggställningar och annat som inte behöver vara beständigt.
Så inte så många fördelar kvar. Vi har länge pratat om att ta bort dem och ersätta dem med nyttigare träd som hör mer hemma i denna miljö, som ger frukt, skugga och andra fördelar. Vi har dock dragit på det för att rotsystemet är ofantligt jobbigt att få bort!
Så om du vill rädda världen genom att betala ett par dagars hårt arbete med huggande och grävande, och få svettiga bilder på starka personer i byn, och plantera ett bättre träd med din namnskylt på, mitt här på centret, så let me know!!!
Klockan ringer kl. 6 på morgonen. Egentligen vaknar jag innan, men det är lika bra att ställa den för säkerhetsskull ;-). Rytmen här i byn är ganska rejält förskjuten från den jul-lovsrytm jag hade med mina tonårsbarn innan jag lämnade Sverige.
Januari är en av de kallaste månaderna på året. Jag sover faktiskt med dubbla påslakan och flisfilt, och på morgonen är det tröja på. Mina vänner och kollegor dyker upp när vi sitter och äter frukost på terassen, i stickade mössor och jackor. Mitt på dagen har vi gått från runt 20 grader till 35, och de flesta börjar ta av sig, även om vissa har mössan på hela dagen.
När jag säger att det är väldigt kallt i Sverige också så här års, och att jag gick på isen på vår sjö innan jag reste hit, får jag ett lite misstroende leende och frågan om det verkligen kan vara lika jobbigt med kylan som här? ”Här blåser det ju kalla vindar. Blåser det hos er i Sverige?”
Ja nog är det viktigt att sätta saker i perspektiv och förstå saker i sin kontext...
Vi har hunnit ha möten i de flesta aktiviteterna, om än korta, mest för att hälsa gott nytt år och slänga upp alla bollar i luften igen för att fånga dem igen till det som är drömmarna, förhoppningarna och målen för 2022.
Våra olika ateljéer jobbar för fullt både med beställningar de fått och att ta fram nya produkter. Nästa vecka hoppas jag kunna visa lite av de nya kreationerna både från textil, snickeri och svets! Det är riktigt roligt! Jag har beställt en ny spegel och har gett rätt fria ramar för kreation, så det ska bli spännande att se vad det blir.
I höstas beslutade våra skolenheter att ha en föräldraförening som täcker samtliga nivåer, dvs samma för förskola, låg och mellanstadiet och högstadiet. Detta eftersom de flesta föräldrar har barn på alla dessa nivåer och frågorna sitter ihop. Igår kom de förbi, och det är ett strålande gäng, mycket engagerade föräldrar. Här heter dessa föräldraföreningar APE (Association Parent d’Eleve). Skolarbete är sällan bara pedagogik och spännande skolämnen. Det är relationer, samarbete och framtidstro. Samarbete med föräldrar och andra anhöriga är en viktig kugge för att barnen ska få ut bästa möjliga av sin skoltid. På måndag ska vi ses igen så att vi får se deras aktivitetsplan för våren!
