Hur skapar vi beteendeförändring

Vi vet alla hur svårt det är att ändra inlärda beteenden även om övertygande information finns tillgänglig. Jämför svenskarnas svårigheter att ändra konsumtionsmönster och beteenden trots det enorma informationsflöde om orsakerna till klimatförändringarna som sköljs över oss ständigt. Att då bryta generationers odlingsmetoder, tar lite tid, i synnerhet i ett samhälle där ett felsteg kan betyda svält.

Det första kvartalet har för farmverksamheten utgjort en fortsättning av höstens arbete. Den input till kunskap och engagemang som gavs av Marcos Lana och hans medföljande student Joachim van Willigen från Uppsala Lantbruksuniversitet samt Lars Gustafsson var mycket inspirerande för det fortsatta arbetet. Ett av Professor Lanas viktigaste budskap till våra anställda på farmen var att för att lyckas med arbetet att förbättra odlingsmarken, är att den hela tiden måste vara täckt av gräs, halm och odlingsrester. Detta budskap går tvärt emot den gängse uppfattning här, där man så fort som möjligt efter skörden, avlägsnar eller bränner alla växtrester.  Enligt Lanas erfarenheter är denna missuppfattning en stor bidragande orsak till utarmningen av jordarna. Vi i ledningen för Yennenga Progress har redan från början påpekat detta, men budskapet fick större tyngd då det kom från en internationell expert på området.

Vi har borrat en ny brunn och installerat ett nytt vattentorn med som fylls med pump som drivs av solenergi. Det är extremt svårt att hitta bra vattenkällor i området och den svårigheten har förstärkts på grund av en allt sämre nederbörd. Tillrinningen i de borrade brunnarna är inte så effektiv som vi hoppats, så trots tillskottet får vi fortfarande vara försiktig med vattenanvändningen. Vi bygger därför succesivt ut kapaciteten med droppbevattning. Vi experimenterar med ett eget system som är mindre kostsamt än importerade system.

Vi har under kvartalet i stort sett färdigställt den nya magasinsbyggnaden som vi budgeterat för. Återstår att bygga portarna och gör elinstallationer. Magasinet på ca 85 kvadratmeter blir ett bra tillskott i farmens infrastruktur.

Farmen har under kvartalet kunnat förse våra olika skolkök med grönsaker och frukt som används varje dag. Vi har ännu inte nått den kapacitet som vi behöver på grund av svårigheter för våra arbetare att planera växtperioderna så att det ständigt finns tillgång på efterfrågade produkter. Denna planering är avgörande för att vi ska lyckas nå våra mål. Professor Marcos Lana och Joachim van Willigen gav vid sina utbildningstillfällen de verktyg som behövs för en sådan växt- och odlingsplanering.

Inför den kommande regnperioden har vi också under mars månad arbetat med att förstärka nederdelen av vårt markområde med rejäla stenkistor för att motverka den kraftiga erosionen som annars snabbt underminerar och spolar bort jordmassor.

Grisproduktionen utvecklas sakta men säkert. Vi har nu fem suggor som är dräktiga. En har redan nedkommit med tio kultingar och de övriga fyra väntas grisa vilken dag som helst. Vi har nu totalt 26 grisar. I februari drabbades en besättning av smågrisar av en sjukdom varvid alla dog (10 st smågrisar).

Vår maskinpark som består av två traktorer, ett trehjuligt lastfordon samt jordbearbetnings-utrustning har fungerat väl. Eftersom de är i gång dagligen så är slitaget stort och eftersom traktorerna är gamla så är reparationer och utbyte av motordelar nödvändiga. Turligt nog så har vi en bra traktorverkstad i närliggande tätort, Ziniaré 5 km, vilket gör att vi oftast kan åtgärda underhåll relativt snabbt. Just nu har vi problem med dieselpumpen på den större traktorn. Den kan inte renoveras här. En utbytespump måste införskaffas från Sverige.

Sammanfattningsvis kan sägas att vi är glada och stolta över verksamheten på farmen. Att nå vårt mål om ett hållbart jordbruk kommer att ta tid, men vi fortsätter medvetet vårt arbete. Det är så viktigt att kunna visa på att med ihärdigt och långsiktigt arbete kan man förbättra avkastning och minska påverkan för de obarmhärtiga klimatförändringarna.

Nakamtenga 9 maj 2023

Lennart Karlsson

Projektansvarig