Vi täcker redan 30% av skolans behov av frukt och grönt!

Produktionen från grönsaks- och fruktodlingarna fortsätter så sakteligt att öka. Farmen kan nu i större utsträckning förse våra skolkök och vår restaurang med både grönsaker och frukt. Vad gäller frukt är det framför allt papaya och mango som ger mest frukt. Tangeloträden, som ger en citrusfrukt som liknar apelsiner tar längre tid att ge frukt än de övriga fruktträden men vi hoppas de träden ska ge frukt under kommande fruktsäsong (december – januari). Ca 30 % av frukt och grönsaker som behövs för våra skolkök kan redan levereras från farmen. Det är ett betydande tillskott till Yennengas lokala ekonomin.

Vi arbetar ständigt med att förbättra jordkvaliteten på grönsaksytorna. Vi har byggt en komposteringsanläggning med fem komposteringsbås som fylls på successivt. Här läggs allt växtavfall från grönsaksodlingarna, gödsel från grisproduktionen, avfall från latrinerna på skolorna och ett visst tillskott av kreatursgödsel som vi köper från andra gårdar. Efter förmultningsprocessen på ca 3 – 4 månader får vi fram fin kompostjord.

Med det andra borrhålet och vattentornet som vi fick färdig i januari har tillgången av vatten dubblerats till ca 3 kubikmeter per timme. För att göra bevattningen mer effektiv har vi installerat droppbevattning enligt ett system som vi tillverkat lokalt. Vi hoppas på att det ska fungera bra och spara vatten som ju är den resurs som sätter gränser för vårt odlingsarbete. I själva vattentornet under vattencisternen har vi byggt ett rum som vi nu använder som övernattningsrum för en av de anställda på grisuppfödningen.

Marken har under kvartalet iordninggjorts för sådd som påbörjades i slutet av juni. I år odlar man röd sorgum, olika bönor samt bissap som är en hibiskusväxt som används lokalt i matlagningen i detta område. På grönsaksområdet har man börjat odla tomater, aubergine, peppar och lök så att det ska finnas färdiga grönsaker när höstens skoltermin börjar 1 oktober.

Grisuppfödningen

Vår ansvarige för grisuppfödningen Chantal Compaoré, är tillbaka i tjänst efter barnafödande och en kort mammaledighet. Vi har nu totalt 40 grisar varav fem suggor och en galt. De övriga grisarna står på tillväxt för försäljning. Det tar ca 6 månader att uppnå den vikt som är lämplig för slakt, mellan 80 och 100 kilo. Vi har redan sålt slaktfärdiga djur i ett par omgångar. Vi har en restauratör i den näraliggande tätorten Ziniaré som köper alla våra slaktfärdiga grisar. Vi behöver komma upp till en produktion av ca 80 grisar per år för att täcka våra kostnader och få ett litet överskott som kan gå direkt till Yennengas sociala arbete.

Jordbruksarbete och djurhållning i Burkina Faso är liksom överallt i världen ett arbete utan garantier. Här är det extra svårt, dels på grund av de utarmade jordarna, dels för att klimatförändringarna slår extra hårt på dessa breddgrader. För grisuppfödningen försöker vi vara så rigorösa som möjligt med renhållning, bra foder och vaccineringar, men det händer ändå ofta att smågrisar inte klarar sig. Vad gäller jordarna för våra odlingar så gör vi ett systematiskt arbete för att berika marken enligt de metoder som rekommenderats av Joachim som gjorde praktik hos Yennenga Progress förra året och fortsätter sitt engagemang, men nu från Nederländerna! Rekommendationerna bygger på agroekologi för att på ett hållbart och långsiktigt stabilt sätt skapa cirkulära system av odling, djurhållning och jordförbättring.

Vad gäller den sociala situation så kan man se markanta prisökningar på bränsle och spannmål, vilket gör livet ännu svårare för gemene man. Bränslepriserna har stigit med ca 20% och spannmålspriserna (ris, majs, hirs och sorgum) har under senvåren ökat 40 – 50 %. Spannmålsproduktionen 2022 blev lite bättre än för året innan (+11%) och jämfört med den senaste femårsperioden (+ 7,75%) , men ändå är tillgången på spannmålen inte tillräcklig på grund av bortfallet av importen från Ukraina och Ryssland som tidigare utgjort ca 55% (Källa USAID). Hållbarhet är att kunna vara självförsörjande i ditt närområde på grundläggande grödor.

Lennart Karlsson