Mensskydd

Det här är ju information som du vet. Men för att börja från start, så skriver vi det ändå : Två månader under ett läsår, som flickor från 12-årsåldern inte alltid kan ta sig till skolan. Många av skolorna saknar fungerande latriner. Vatten i närheten är ofta en brist. Hur bär en sig åt utan ordentliga mensskydd? Alla flickor har inte trosor som lämpar sig för att « hålla fast » det flickorna försöker använda som mensskydd. Att köpa bindor och tamponger existerar inte ens i fantasin hos vanliga flickor. Tygtrasor vikta i flera lager får fungera som mensskydd. Eller papper. När vi pratade om de mensskydd som finns att köpa på marknaden, så visade det sig att många får utslag, svamp och andra komplikationer för att dessa mensskydd är billigt producerade, innehållande olika typer av plaster och parfymer.

Skam, skuld, obehag, rädsla, smärta, äckel, dödsångest, sjukdom, smuts, gömma, ensamhet, okunskap…. Några ord som kom, då förskollärarna i Nakamtenga började tala om sina tankar om mens. Det var många år sedan vi började prata om mens. Då var det tabu och genant. Ingen av dem har som ung fått information om mens. Det har kommit som en chock. Nu samtalar lärarna på våra skolor med de unga flickorna i byn om mens. Förklarar och lyssnar. De uppmuntrar mammorna att berätta för sina döttrar. De vet hur alla andra flickor och kvinnor har det. Hur det är att inte våga resa sig för risk att kläderna blivit fläckade av mensblod. Att behöva försöka gå med ryggen mot någon vägg. Att gå i stället för att cykla. Inte kunna vara med i idrotten i skolan. Att inte ens kunna gå ut ett par dagar i månaden. Att tvätta tygtrasor och torka i en vrå, där ingen ser.

Menstruation riskerar att påverka alla aspekter av en individs liv. Om det inte finns tillräckligt med information och bra mensskydd, vatten och säkra ställen att byta skydd och tvätta sig är det också ett sätt att beröva flickorna och kvinnorna vissa grundläggande rättigheter, inklusive de som är relaterade till utbildning, arbete, hälsa, icke-diskriminering och social rättvisa.

I Burkina Faso uppger bara 26 procent av kvinnorna att de har allt de behöver för att klara av menstruationen. De flesta använder återvunnet tyg eller papper för att hantera sin menstruation, vilket leder till bristande komfort och självförtroende. Faktum är att 82 procent (på landsbygden) och 26 procent (i städerna) använder återvunnet tyg. Mindre än 15 procent av kvinnorna rapporterar att tvål och rent vatten är tillgängligt där de byter.

Vi känner lite: Hur svårt ska det vara?

De socioekonomiska vinsterna av att lösa frågan med bra mensskydd och toaletter med rent vatten på skolorna, är självklara. Vill du vara med och göra det möjligt?