Hur tydliggör vi miljöfrågan och inspirerar fler?

När såg du senast så här glad ut när du plockade skräp? Tricket är att göra det i grupp, och veta varför och ha ett mål. Barnen fick beställningar på soptunnor när de var ute och berättade om skräp! Att uttala ett mål offentligt ökar också sannolikheten att du faktiskt tänker verkställa det. Så vad kan vi uttala för mål vad gäller världens sopberg?

Varje år arrangeras på Burkinska skolor en skräpplockardag. Det är ett tacksamt uppdrag som ger snabbt synligt resultat. I alla fall om de går utanför centret, eftersom centret är rätt rent från skräp även andra dagar! I år hade vi 45 elever (resten av högstadieeleverna var iväg på motsvarande nationella prov på en annan skola), uppdelade i 6 grupper.

De pratade först skräp och hur vi människor påverkar naturen och klimatet, innan de begav sig iväg på plockning. Några av grupperna hade som uppdrag att gå till den marknadsplats som uppkommit där polisen gjort en postering för att kontrollera alla bussar och lastbilar som passerar. Efter att ha pratat med kvinnorna som säljer vatten och saft i påsar där, och annat smått och gott att äta, så fick de frågan hur de skulle göra för att få soptunnor till marknadsplatsen. Ett steg framåt – nu behöver vi bara någon som vill finansiera att vi tillverkar några tunnor till och kvinnorna med åsne-SRV får ta ett extra varv.

Sedan vi började bygga upp Yennenga-farmen har skräpplockardagen avslutats med ett besök på farmen för alla elever, där de får se hur vi arbetar för att bygga upp den utarmade marken, stoppa jorderosionen, skapa möjligheter för liv på ett hållbart sätt.

Aktiviteten är också en del av No Litter Generation, en av beståndsdelarna för World’s children’s Price, ett skolmaterial för barns rättigheter, som vi använder sedan två år tillbaka. No Litter Generation är ett avsnitt för att låta barnen utforska sin rätt till en ren och hälsosam miljö. Det handlar om allt från klimatförändringar och hållbar konsumtion, till nedskräpningens konsekvenser i närmiljön – och med detta vill vi väcka intresset att också göra något av det. Konkret! Du också! <3

En favorithistoria jag har, (fast lite sorglig så klart) är när vi hade svenska besökare i byn, som kom och berättade att de tagit en morgonpromenad i ottan och fotat träd utmed stigen där det fortfarande hängde klungor av fladdermöss i grenarna – tills de insåg att det var svarta plastpåsar. Dessa evinnerliga plastpåsar som flyger runt överallt och som trasslar in sig i träd och buskar, eller hamnar i de frigående djurens magar.

I ett land med ett av de lägsta klimat foot printsen i världen, ligger det ändå drivor av sopor – för att det lilla som blir inte har någonstans att ta vägen.

Vad kan vi göra åt frågan till dess att det finns statliga lösningar på skräp?

Reuse – innan vi slänger något ställer vi oss frågan: går det att använda igen eller till något annat? Det kanske går att använda som ”krukor” för plantskola för träd och andra växter? Som vattenbehållare eller förvaring?
Recycle – kan vi använda det till något annat? T.ex. att vi tvättar dessa flygande plastpåsar, klipper dem i remsor och väver med dem! Kolla in vår produktinsta!
Recreate – går det att använda till något kul, som ett spel eller konst! Kolla in vår produktinsta!
Reduce – går det att helt enkelt hoppa över att ta emot påsen och istället ha en fin i tyg som går att använda många gånger?
Kompostera eller använd som täckmaterial vid odlingar om det är organiskt material!
Och sista lösningen, bränn så säkert vi kan få till det i dagsläget, i vår förbränningsugn.

Det fiffiga är att detta är något var och en av oss kan göra som en liten tankeövning varje gång vi sorterar skräpet i återvinningen, eller helst redan när vi handlar. Detta lär sig våra skolungdomar, och det är en fråga som tål att lyftas ofta – till dess inga fler ”fladdermöss” täcker de små träden.